Hoppa till innehållet

Dags för lite mer management by dance

Klarnachefens platta organisation och Cristina Stenbecks tuffa managementstil. Om det, och Niklas Adalberths rejv, handlar veckans ”brus” med Di Digitals dansanta nyhetschef Ida Hansson Brusewitz.

När Di Digital träffade Sebastian Siemiatkowski på tech-konferensen Slush i Helsingfors var han på mycket gott humör. Han svarade utförligt på diverse frågor om allt ifrån noteringsplanerna till klagomålen från Konsumentverket. Trots ett bandagerat finger hjälpte Klarnas vd även till att möblera om i intervjurummet så att Di:s fotograf kunde fånga honom på bästa sätt.

Den enda gången under intervjun som han hade svårt att hålla känslorna inom sig var när vi ställde frågor om hur mycket pengar Klarna egentligen tjänar på försenade krediter. Då började han använda hela kroppen för att förstärka svaret: ”Jag är fortfarande här, har varit det i femton år och tar mitt ansvar.”

Sedan flera år tillbaka har bolaget arbetat hårt med att tvätta bort bilden av att ”den bästa kunden är den som inte betalar direkt”, vilket Klarnas medgrundare Niklas Adalberth sagt till investerare under ett event som spelades in för tv.

Ett återkommande samtalsämne är utmaningen att få ett bolag att växa från startup till scaleup för att sikta på att bli en enhörning, bolag med en värdering på över 1 miljard dollar. Den entreprenöriella och innovativa andan som har byggt tillväxten blir svårare att hålla kvar när antalet anställda växer. Di startade nyligen ett program för att coacha bolag som vill fortsätta växa, Di Scaleup. Förhoppningen är att det blir en grogrund till fler Gaseller. 

Läs mer: Klarnas vd: Måste ordna upp i USA före börsnotering 

Klarna har varit en Gasell i nio år nu och jobbar hårt för att behålla startupkulturen. Men kanske det blir paus i Gaselleriet då Klarna inte tror de kommer göra vinst i år. 

”Det är ett väldigt medvetet beslut, i och med att vi gör kraftiga investeringar. Jag är lite orolig över vår Gasell-titel i år”, sa Sebastian Siemiatkowski i intervjun. 

Sebastian Siematkowski ska personligen haft svårt att anpassa sig till att Klarna blev ett allt större bolag. Det gav upphov till mycket frustration hos vd:n. 

Deras lösning ska ha landat i att medarbetarna nu är uppdelade i över 300 små autonoma arbetslag på sex till åtta personer. Varje team äger sina egna frågor utan inblandning av andra. Teamen utvecklas organiskt efter behoven och ombildas ständigt. Ledarskapet blir därför platt och styrs genom olika kpi:er, varje månad genomgår teamen en översyn där de visar upp hur de levererar och kan begära extra resurser.

”Vad är meningen med att ha 3 000 anställda om vi inte kan göra 3 000 saker samtidigt”, kommenterar Sebastian Siemiatkowski.

Ett annat bolag som ännu inte är en enhörning, men som gasar på, är Voi. Elscooterbolaget nådde en värdering på 4 miljarder kronor i senaste rundan på över 800 miljoner kronor. Frågan är vad vd:n Fredrik Hjelm tänker göra med sin välfyllda kassa, satsa allt på expansion eller är det bäddat för uppköp av en konkurrent? Något att ta tag i för den nya finanschefen och vice vd:n Mathias Hermansson

Läs mer: Veoneer-profil blir ny toppchef på elscooterbolaget 

Han har en lång bakgrund inom Kinnevik KINV B +4,19%Dagens utveckling-sfären där han tillbringande 17 år på MTG MTG B +4,03%Dagens utveckling. 2016 gick han vidare för bland annat styrelseuppdrag i Catena Media och Paradox Interactive. Sedan början av förra året har han varit finanschef på börsnoterade bilsäkerhetsbolaget Veoneer. Hans erfarenhet inom mobilitet bör komma väl till pass på Voi. 

Mattias mobilnummer har drag av numerologi med många likadana siffror, men det har han inte haft i så många år. Tydligen ska han ha haft i sitt exit-avtal att få med sitt gamla nummer när han lämnade MTG, men Kinnevik-magnaten Cristina Stenbeck ska ha satt stopp för det. Det kanske säger något om kulturen på Kinnevik, där man sägs hålla på sina saker – en noggrannhet som vi hört går ned till hur kontorsmaterial används.

Vi pratade en del i veckans avsnitt av Digitalpodden om hur het investeringsmarknaden är just nu. Ett antal fonder på sistone har plockat in rekordstora belopp. Bland annat Northzone, med närmare 5 miljarder kronor, EQT Ventures med 7 miljarder och sedan tidigare Creandum med knappt 3 miljarder. Men nu kanske toppen är nådd – flera aktörer pratar om ett ”före och efter Wework” med tanke på de problem som japanska riskkapitaljätten Softbank haft.

På Slush intervjuade vi även techprofilen Sophia Bendz som leder Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomicos Nordeninvesteringar sedan ett år. Enligt henne träffar de omkring 2 000 bolag per år, men väljer bara ut tio att investera i. Sophia Bendz kom tidigt in i Spotify och ska ha fått med sig en större summa som hon nu investerar privat. Läs intervjun om du är nyfiken på vilka bolag hon väljer.

Läs mer: Zennströms stjärninvesterare pekar ut sina favoritbolag 

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Di Digitals reporter Jonas Leijonhufvud uttryckte att han höll på att ”tappa monoceln i punschglaset” när jag i onsdags kom in på redaktionen iklädd tajt klänning och burlesk glitterkreation runt halsen. Det rörde sig inte om någon ny dresscode, utan berodde på att jag hade varit på Norrskens rejv på morgonen. 

Är det affärsmässigt med rejv? Det kan man kanske fråga sig. Men klart är att det var bättre mingel på Norrskens dansgolv kl 7 morgonen än på till exempel Sup46 gala i förra veckan. Allt handlar såklart om att bygga rätt varumärke och här går det rakt in i målgruppen. 

Data är inte den nya oljan utan det nya heroinet.

Faktum är att jag ofta stöter på techmänniskor ute på undergroundklubbarna - deras hjärtan möts i techno och sedan uppstår affärsmässiga samarbeten. En som sägs gilla att dansa är Norrskens grundare Niklas Adalberth. 

Norrskens ”management by dance” verkar vara lyckat i alla fall. En grundare avbröt vårt samtal för att prata med en manager. Hans mål: att flytta sitt bolag från Wework till Norrsken. På kvällen var jag på middag på startupkollektivet K9 på Östermalm i Stockholm. Där mötte jag ytterligare två entreprenörer som var för sig tog upp att de tidigare blivit guidade på Norrsken, och nu var beredda att ansöka om plats där. 

I tisdags modererade jag ”Di Strategisk It-säkerhet” i fullsatta Spegelsalen på Grand Hôtel. Slutsatsen är att hoten ökar – det handar inte länge om du kommer bli hackad utan när. På scen hade jag bland andra Säpo-chefen Klas Friberg och inrikesministern Mikael Damberg. Mest utmärkande var ”kvinnan med en av nycklarna till internet”, Ann-Marie Eklund Löwinder, som sa: ”Data är inte den nya oljan utan det nya heroinet.” Med digitalisering och tillgång till mer data så blir vi alltmer sårbara.

Läs mer: Sverige måltavla för cyberattacker – kompetensen undermålig

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera