Hoppa till innehållet

Deras e-brevlåda har lockat en miljon svenskar

I somras tog Kivra in 50 miljoner kronor från bland andra H&M-chefen Karl-Johan Persson. Nu har bolaget lockat drygt en miljon användare, enligt vd:n. 

H&M:s vd Karl-Johan Persson (tv) och vd:n Stefan Krook (th) är bland Kivras investerare.
H&M:s vd Karl-Johan Persson (tv) och vd:n Stefan Krook (th) är bland Kivras investerare.

Den digitala brevlådan Kivra har uppnått en miljon aktiva användare i Sverige. Det uppger grundaren och vd:n Stefan Krook för Di Digital.

”Vi passerade just en miljon aktiva användare under julhelgen. Med såhär många användare, och den snabba anslutningen av företag och myndigheter, har vi nått ett läge där vi snart blir en tjänst för alla”, säger Stefan Krook, som tidigare grundat telebolaget Glocalnet (numera en del av norska Telenor) och elbolaget Godel.

Kivra (NTL) har funnits som varumärke sedan 2013. Bolaget har dock sina rötter i två andra företag, Brevo och Kreditkopia, som båda grundades 2011. Så sent som i maj i år hade bolaget 600 000 användare. 

Läs mer: H&M-chefens digitala brevlåda tar in 50 miljoner

Huvudägare i Kivra är 41:an Invest (NTL), som ägs av Stefan Krook och H&M:s vd Karl-Johan Persson. Bolaget har även Wallenbergstiftelsernas investeringsbolag FAM (NTL) bland storägarna.

Man sänker sina kostnader, sparar miljön och driver sin egen digitalisering

Kivras tjänst låter användaren ta emot officiell post såsom myndighetsbrev, räkningar och lönespecifikationer, direkt i telefonen eller datorn. Stefan Krooks vision är att bli motsvarigheten till Bank ID eller Swish för officiell post. Lyckas han kan mängder med storföretag och myndigheter spara in på alla de fysiska brev de skickar ut.

”Man sänker sina kostnader, sparar miljön och driver samtidigt sin egen digitalisering”, förklarar Stefan Krook.

Men vägen mot målet har varit lång. Sedan starten har Kivra tagit in 150 Mkr i riskkapital, varav merparten redan förbrukats. Mellan 2015 och 2016 har bolagets omsättning visserligen vuxit från 2,5 Mkr till mellan 5 och 10 Mkr, enligt Stefan Krook. Men någon vinst är det fortfarande inte tal om.

”Vi bygger en infrastruktur och räknar med förlust även 2017 och 2018. Efter åtta förlustår ska detta bli en hållbar affär även för oss själva”, säger vd:n.

Läs mer: Storkunder rasslar in för digitala brevlådan Kivra

Under 2016 har Kivra anslutit hundratals bolag. Som exempel kan nämnas försäkringsjättar som Folksam, Alecta och Skandia, åtskilliga nischbanker som Ica Banken och Collector Bank samt de fyra stora elbolagen. Ett annat glädjeämne är att Skatteverket i januari går ut med kamapanj om att man kan få pengar tillbaka redan till påsk om man skaffar digital brevlåda.

Under första kvartalet nästa år ska Kivra börja rikta sin tjänst till företag som vill ta emot officiella brev från andra bolag och myndigheter.

”Vi ska även börja undersöka möjligen till internationell expansion”, säger Stefan Krook.

NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas med investerarna och bolagen på den nordiska startupscenen.

Läs mer: Här är H&M-chefens dolda techimperiumFoto:
H&M:s vd Karl-Johan Persson har utvecklat en stor techportfölj. Foto: Izabelle Nordfjell

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera