Det var i slutet av 2016 som Riksbanken meddelade att man undersöker hur en centralt utgiven elektronisk valuta, kallad e-krona, kan se ut. Projektet har fått stor uppmärksamhet runt om i världen och i slutet av september i fjol presenterade Riksbanken den första delrapporten.
Men eftersom den tekniska lösningen ännu inte var bestämd öppnade Riksbanken för att externa aktörer kunde lämna förslag om hur en sådan e-krona ska vara uppbyggd. Sedan dess har Riksbanken fått in ett 40-tal bidrag från en stor bredd av aktörer rapporterar Ny Teknik.
Läs även: Riksbanken presenterar detaljer kring e-kronan
Den svenska e-kronan har även fått mycket uppmärksamhet internationellt eftersom Riksbanken är först i världen med att titta på en centralbanksutgiven digital valuta. Bland de internationella aktörerna finns bland annat det anrika amerikanska universitetet MIT som har ett program speciellt för riksbankers utformning av e-kronor.
”För vidareutvecklingen av e-kronan rekommenderar vi användningen av Cryptokernel, MIT:s egna blockkedjeverktyg. Cryptokernel är ett mellanting mellan bitcoins skriptspråk och Ethereums”, skriver Robleh Ali på MIT Media Lab i sitt förslag.
Genom att använda ett liknande språk som andra kryptovalutor men begränsa användningen för att avgöra om transaktionen är giltig eller inte, kommer man bättre kunna kontrollera den, enligt MIT.
Läs även: Så kommer blockkedjan att användas i framtidens bostadsköp
MIT är inte ensamma om att föreslå blockkedjan som lösning för var man ska ha e-kronan. Även andra jättar som IBM anser att blockkedjan kommer att vara det bästa sättet att organisera e-kronan. Precis som MIT anser IBM att det är deras verktyg IBM Blockchain, som är en del av det gränsöverskridande projektet The Hyperledger Project, skulle vara Riksbankens bästa alternativ.
Även andra jättar, som Visa, Ericsson och SEB, har skickat in sina förslag och det har också startupbolag som blockkedjebolaget Chromaways samt ett gemensamt förslag från medgrundare av Klarna och Trustly.
Ett annat bolag som yttrat sig är Fidesmo (NTL), ett startupbolag som utvecklar mjukvara som gör det möjligt att via ett chip samla allt från bankkort, till busskort och passerkort i ett enda kort. Bolaget har sedan starten tagit in kapital från bland annat 82:an Invest, ett riskkapitalbolag som drivs av H&M:s vd Karl-Johan Persson och Wallenbergsstiftelsernas FAM.
Läs även: Deras "superkort" tar in nya miljoner från H&M:s vd och familjen Wallenberg
”Vi känner att när man ska ta fram en ny infrastruktur för säkra kontaktlösa applikationer, där en rad olika applikationer ska kunna fungera, då är det viktigt att man designar sin lösning med det i beaktande”, säger Fidesmos vd Mattias Eld till Di Digital och fortsätter:
”Ett exempel där det inte har fungerat var när de tog fram den tidigare kollektivtrafikstandarden som inte fungerade med andra applikationer.”
För e-kronan föreslår Riksbanken en lösning som är baserad både på ett register och på en app.
I en registerbaserad lösning skulle e-kronan vara bunden till ett konto i en databas. I en värdebaserad lösning skulle kontanta digitala medel finnas på ett särskilt betalkort eller i en app. Det skulle göra att ägaren kan få tillgång till e-kronorna även när det saknas uppkoppling till nätet.
Det är ju för användarvänligheten och för att göra det möjligt att komma åt dina e-kronor även när mobilen har dött.
”Vissa av bolagen har föreslagit väldigt avancerade lösningar och andra har som oss kommit med en lösning för en del av systemet som fungerar oberoende av vad de väljer i övrigt. Vad vi har skickat in går ut på att visa vikten av att och hur e-kronan funkar med kontaktlösa metoder”, säger Mattias Eld.
”Det är ju för användarvänligheten och för att göra det möjligt att komma åt dina e-kronor även när mobilen har dött.”
