Hoppa till innehållet

Nordea: ”PSD2 ingen gräddfil för banker”

EU:s nya lagstiftning för framtidens banktjänster har pekats ut som ett hot mot branschens uppstickarbolag. Nu försvarar sig storbankerna mot kritiken.

Ett tekniskt dokument om EU:s nya betaltjänstedirektiv, står i centrum för en infekterad strid om fintech-sektorns framtid.
Ett tekniskt dokument om EU:s nya betaltjänstedirektiv, står i centrum för en infekterad strid om fintech-sektorns framtid.

Di Digital har nyligen rapporterat om den massiva kritik som riktats mot ett nytt förslag på hur EU:s betaltjänstedirektiv PSD2 rent tekniskt ska implementeras. 

Förslaget har lagts fram av den europeiska bankmyndigheten EBA och reglerar hur tredjepartstjänster, som till exempel betaltjänsten Klarna (NTL), tar del av kunddata från storbanker. I stället för att använda bankernas egna gränssnitt för att ta del av informationen kan förslaget tvinga tredjepartstjänster att använda separata gränssnitt som kontrolleras av bankerna, något som kritiker menar kan slå hårt mot bolagen.

“Problemet är att bankerna har noll incitament att se till att de här gränssnitten fungerar. Det öppnar upp för att de bygger gräddfiler för sina egna tjänster, med bättre tillgänglighet och upptid”, sade sparappen Tinks vd Daniel Kjellén till Di Digital.

Från bankhåll håller man dock inte med om kritiken.

”Förslaget innebär ingen gräddfil för bankerna. Direktivet är väldigt tydligt med att gränssnitten inte ska diskriminera tredjepartsaktörer och att tjänsterna ska vara tillgängliga för dem på samma villkor som när våra slutkunder använder dem direkt mot oss”,  säger Camilla Bäck, Senior Business Developer och ansvarig för implementeringen av betaltjänstdirektivet på Nordea.

Läs mer: Nordea skissar på fintech-plattform – ”ska bli som App Store”

”Om målet är en reglerad marknad för dessa tjänster måste någon kontrollera den tekniska infrastrukturen. Egentligen finns det bara två möjligheter, att en myndighet sköter om den saken eller att vi banker själva får ansvara för våra egna gränssnitt”, säger hon.

Kritiker menar att tredjepartsgränssnittet riskerar att få sämre villkor, hur ser du på det?

”Jag håller inte med om beskrivningen att vi banker har noll incitament att se till att gränssnitten fungerar. Vårt incitament är att följa rådande lagstiftning på området. Regelefterlevnad, compliance, är av allra största vikt för oss på Nordea”

En av förslagets kritiker är EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M), som menar att det går stick i stäv med det egentliga syftet med direktivet. Camilla Bäck ser ingen sådan risk.

”Kommissionen ska som yttersta ansvarig godkänna det här förslaget, vilket säkerställer att EBA inte gör något utanför sitt mandat utan följer kommissionens målsättning”, säger hon.

Inte heller Svenska Bankföreningen anser att förslaget innebär en risk för fintechbolag.

”Förslaget lägger en nödvändig grund för ordning och reda”, säger Hans Lindberg, vd på Bankföreningen.

 


 

Mer om kritiken mot PSD2:

Foto:

Politiker sågar EU:s fintech-förslag: “Inte acceptabelt”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera