Det är sommaren 2015 och Vanja Tufvesson, Tone Pedersen och Vibeke Tengroth har anordnat ett programmeringsläger för bara tjejer ute på den skånska landsbygden. Ingen av dem vet om det finns intresse. Men de skulle bli förvånade.
”Det blev en total chock för oss. Nästan direkt var det fullbokat och lika snabbt över hundra personer på väntelistan”, säger Tone Pedersen som är en av de tre grundarna.
Idag är Pink Programming en organisation som arbetar mot visionen att göra teknikbranschen mer jämställd och att få fler kvinnor att upptäcka tjusningen med programmering. De finns i Malmö, Göteborg, Stockholm och sedan i höstas även i Oslo.
Vi vill skapa en miljö där man inte fokuserar på sitt kön utan på vad man kan.
”Det är väldigt många städer som vill att Pink Programming kommer dit men vi behöver ta expansionen i lagom takt eftersom att allt arbete är ideellt. Det är otroligt kul att intresset är så högt”, säger Tone Pedersen.
Ungefär 70 volontärer arbetar tillsammans för att hålla Pink Programming i rullning och organisationen sponsras av företag som Volvo och Sigma. Verksamheten består av både längre läger på fem dagar då en grupp kvinnor bor tillsammans, umgås, gör aktiviteter och programmerar. Utöver lägren hålls gratiseventet Pink Programming Sundays runt en gång i månaden i de fyra städerna. Söndagarna är en heldag där kvinnor lär sig programmering tillsammans.
Kostnaderna för deltagarna är dessutom låga. Lägren är i stort sett till självkostnadspris och ofta reducerat tack vare sponsorerna.
Läs mer: De driver Tjejer Kodar – nu startar de programmeringsskolan Technigo
”Alla är välkomna, alla åldrar, erfarna programmerare och totalt nybörjare. Vi arbetar tillsammans, hjälper varandra och anpassar nivån efter varje person.”
Att intresset för Pink Programming nått oanade nivåer tror Tone Pedersen beror på att de skapar en miljö som är helt kravlös. Tanken är att alla ska känna sig välkomna, ingen ska känna press och deltagarna ska ha kul under tiden.
”På vanliga programmeringsevent som är till för både tjejer och killar är det vanligt att man som tjej är ensam och det sätter en annan press. Vi vill skapa en miljö där man inte fokuserar på könet utan på vad man kan.”
Jag söker hellre jobb på en arbetsplats där det även finns kvinnliga kollegor än där det bara finns män.
Idén till Pink Programming kommer just från att de tre grundarna tycker att det är synd att de har så få kvinnliga kollegor och att de tror att branschen skulle må bra av att bli mer jämställd. Pink-grundarna är inte ensamma om visionen att locka kvinnor till teknikbranschen och att öka kvinnors självförtroende kring programmering. Förutom Pink Programming finns till exempel även organisationen Tjejer Kodar.
”Vi ser inga som konkurrenter utan ju fler som arbetar med det här, desto bättre. Idag är ungefär 20 procent av de yrkesverksamma programmerarna i Sverige kvinnor och det blir en ond spiral. Om jag bara går till mig själv så söker jag hellre jobb på en arbetsplats där det även finns kvinnliga kollegor än där det bara finns män.”
Vi har en bild av vad en typisk programmerare är och sedan jämför vi oss med den bilden.
Tone Pedersen berättar att hon själv föll in på programmeringsbanan lite av en slump. Hon studerade till civilingenjör i teknisk matematik på Lunds universitet där viss programmering ingick i programmet men efter examen sökte hon sig bort från programmeringen.
”För mig har resan varit lång att inse att jag faktiskt kan programmera och att kunna identifiera mig med titeln 'programmerare' och många tjejer känner nog som mig. Vi har en bild av vad en typisk programmerare är och sedan jämför vi oss med den bilden.”
Läs mer: Efter succén – kodarläger för tjejer sponsras av flera techbolag
Men sedan blev Tone Pedersen erbjuden en tjänst på Volvo som mjukvaruingenjör och hon kände då att det var värt ett försök.
”Vi är många i branschen som vill få in fler kvinnor i yrket. Det skapar högre konkurrenskraft för företag om båda könen är representerade och kvinnor har precis samma förutsättningar som män att lyckas och att bli duktiga."
Varför tror du att det är så få kvinnor som programmerar?
”Jag tror att väldigt många kvinnor vill lära sig men inte riktigt vågar och jag tror att det beror på en kombination av fördomar från omgivningen med att vi har fördomar om oss själva. Att vi inte riktigt kan, att vi inte riktigt passar in i bilden av vad en programmerare är och att killar är bättre”, säger hon och tillägger:
"Och killar kan ha ett litet överläge där. När jag började på universitetet kunde redan några av mina manliga klasskamrater lite programmering."
Har samhället något ansvar att få fler tjejer att programmera?
”Om programmering som ämne blir lika självklart som svenska, matte eller engelska i skolan kommer fler tjejer våga ta för sig och kunskap inom programmering kommer inte att få någon 'könsstämpel'.”
Märker ni att ni gör skillnad?
”Ja, faktiskt. Flera av de tjejerna som deltagit på våra kurser och läger har valt att plugga programmering efter och många av volontärerna började genom att de deltog på våra läger. Sedan handlar det inte bara om att göra alla kvinnor till programmerare utan vi vill skapa förebilder också. Till exempel kan vi vara förebilder till vänner och familj. De flesta av oss kommer att bli mammor en dag och då blir vi förebilder till våra döttrar att en kvinna faktiskt också kan.”
