Den svenska startupscenen har visat stort intresse för att införa de nya personaloptionerna som infördes vid årsskiftet. Men drygt fyra månader senare är det få bolag som fått de nya programmen på plats.
Det berättar entreprenören Erik Byrenius, tidigare grundare av Onlinepizza, som ger juridisk rådgivning till techsektorn via sajten Startup Docs.
”Det var många bolag som hade tänkt införa de nya optionerna direkt efter nyår, när lagen trädde i kraft, men som sedan blivit osäkra. Man har velat titta på någon annan som går före och istället valt att vänta”, säger Erik Byrenius.
Flera skatterådgivare på stora revisions- och juristbyråer som Di Digital har varit i kontakt med vittnar också om att det råder stiltje bland startupföretagen.
Den stora osäkerheten som just nu råder handlar om att Skatteverket menar att så kallade teckningsoptioner, det vill säga nyemitterade aktier, bör beskattas direkt. Därmed går myndighetens tolkning helt på tvären med regeringens nya lag, som skulle se till att beskattningen enbart sker när aktierna säljs i framtiden. Skatteverket utreder frågan och väntas komma med ett slutgiltigt besked under maj.
Företagen kan dock välja att ge ut aktierna i form av köpoptioner, det vill säga rätten att köpa redan existerande aktier. Men enligt samtliga aktörer som Di Digital varit i kontakt med är det systemet betydligt krångligare att tillämpa och desto mindre attraktivt. Det största problemet är att en viss grupp ägare då måste förbinda sig att sälja just sina aktier, i stället för en bredare utspädning av ägarbasen som vid en vanlig nyemission.
Läs mer: Techprofilerna vill stoppa kompetensutvisningarna: "En ödesfråga"
Men det finns ett mer uppfinningsrikt alternativ som Erik Byrenius rekommenderar. Han pekar på att bolagen kan välja så kallade avtalsoptioner, som i praktiken fungerar på samma sätt som de omtvistade teckningsoptionerna.
Istället för att formalisera processen på en bolagsstämma redan från början, nöjer sig bolaget då med att teckna ett privat avtal om att de anställda i framtiden får köpa nyemitterade aktier till ett förutbestämt pris.
De nuvarande aktieägarna får samtidigt skriva på en bindande klausul i aktieägaravtalet om att rösta igenom en riktad nyemission vid ett senare tillfälle.
”Villkoren för den anställde kan vara precis lika bra. Skatteverket har tolkat lagen som att problemet bara uppstår om man använder teckningsoptioner som skickas in till Bolagsverket. Därför uppmuntras företagen att endast sluta ett avtal med den anställda, utan att registrera det, för att komma runt skattesmällen”, säger Erik Byrenius.
Ett bolag som har gått hela vägen och infört ett optionsprogram är Minut, en startup från Malmö som utvecklar ett smart hemlarm.
”Vi vill att bolaget ska drivas mer som en amerikansk startup, där alla anställda får ta del av optioner och bli delägare. Det har varit jättesvårt i Sverige tidigare. Men nu har vi tagit detta igenom olika skattejurister och vi känner oss bekväma med att vi tolkat den nya lagen rätt”, säger Nils Mattisson, vd och medgrundare på Minut.
Patrick Krassén är skattepolitisk expert på intresseorganisationen Företagarna. Han känner också till vissa företag som med framgång satt upp optionsprogram på olika sätt. Men trots detta varnar han för att ingenting är skrivet i sten vad gäller beskattningen.
”Det kan dröja tre år eller mer innan vi får en rättspraxis på området, eftersom det först är då som optionerna får lösas in. Därmed kan ännu ingen med hundra procents säkerhet veta vad som går an eller ej”, säger Patrick Krassén.
Läs mer: Izettle och Truecaller sågar regeringens skatteförslag
