Hoppa till innehållet

Rekordår för techinvesteringar i Europa – svenska bolaget toppar

Miljarderna väller in över techbolagen, som år för år lockar allt tyngre investeringar. Högst upp på prispallen står svenska batteritillverkaren Northvolt. 

Peter Carlsson är grundare och vd på Northvolt som i somras tog in 1 miljard dollar.
Peter Carlsson är grundare och vd på Northvolt som i somras tog in 1 miljard dollar.Foto: TT/Jesper Frisk

På bara ett år har summan riskkapital investerat i europeiska techbolag vuxit kraftigt, från 24,6 miljarder dollar 2018 till 34,3 miljarder dollar 2019 – en tillväxt med runt 40 procent, likaså en rekordstor summa historiskt sett. 

Det slår riskkapitalbolaget Atomico fast i sin årliga State of European Tech report. 

Och med det växande kapitalet har också antalet Europeiska enhörningar, alltså  startups med en värdering på minst en miljard dollar, blivit fler. När rapporten drog igång 2015 fanns det enligt Atomico 22 enhörningar backade av riskkapital. Idag har antalet enhörningar vuxit till 99 stycken. Totalt antal enhörningar – vare sig de är backade av riskkapital eller ej – är nu uppe i 174 stycken. 

Läs mer: Spotify högst värderade techbolag i Europa – här är hela listan 

”När vi drog igång 2015 såg många förbi den europeiska framgången. Idag tror både folk utanför och innanför techsektorns ekosysystem på branschen. Nu är det accepterat att du kan ta in det riskkapital du behöver, anställa det bästa teamet och skala internationellt utan att behöva migrera till USA”, skriver Atomico i rapporten. 

Länderna med flest techbolag som nått miljardvärdering i dollar är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Sverige landar inte allt för långt bakom, på en fjärde plats. Di Digital kunde häromveckan konstatera att rekordstora summor riskkapital investeras i de svenska startupbolagen inom techsektorn. Totalt rör det sig om mer än 22 miljarder kronor under 2019. 

Läs mer: Miljarderna väller in – svenska startups krossar rekorden 

Tillväxten i Europa drivs delvis av riskkapital från både USA och Asien, som aldrig investerat så mycket i de europeiska techbolagen som nu. För att ge ett exempel: 2015 fanns minst en amerikansk vc-fond med i 9 procent av rundorna. Idag är den siffran 20 procent. Det asiatiska riskkapitalet är fortfarande något lågt i förhållande till det amerikanska – idag finns minst en asiatisk investerare med i fyra procent av alla rundor. 

De utländska investeringarna är särskilt närvarande vid de större rundorna. Atomico slår fast att nio av tio rundor över 100 miljoner dollar involverade minst en amerikansk eller kinesisk investerare. 

Störst runda i år står svenska Northvolt för, som i somras tog in 1 miljard dollar, drygt 9 miljarder kronor. Också Klarna återfinns bland de största rundorna, på en åttonde plats. Bland de utländska rundorna finns matleveranstjänsten Deliveroo, den tyska mobilbanken N26 och Kry-utmanaren Babylon Health som tagit in riskkapital från Saudiarabiens statliga investeringsfond PIF.

Läs mer: Svenska miljarder göder hajpade bolaget – värderas till 300 gånger omsättningen 

”Med den här utvecklingen i åtanke är rekordinvesteringarna i europeiska techbolag ett tydligt tecken på ett livfullt ekosystem. En av de mest hoppfulla förändringarna är den ökade entreprenöriella ambitionen. Detta visas i siffrorna av antalet rundor i ett sent skede – europeiska bolag säljer inte längre tidigt utan fortsätter att växa självständigt”, skriver Slushs vd Andreas Saari i ett uttalande i rapporten. 

Di Digital intervjuade nyligen Atomicos stjärninvesterare Sophia Bendz, som bland annat nämnde kontorshotellet Weworks inställda börsnotering som kommit att skaka startupbranschen. 

”Jag blir provocerad av hur Wework har hanterats. Vi är verkligen inte för upplåsta värderingar, det är inte hållbart. Som tur är känns Europa fortfarande lite nyktrare på den punkten”, sade Sophia Bendz då. 

Atomico grundades 2006 i London av den svenske Skype-miljardären Niklas Zennström. Sedan starten har de investerat i bland annat de svenska bolagen Truecaller, Klarna och Mapillary.

”Faktum är att Europeiska techbolag presterar bättre än förväntat”, konstaterar riskkapitalbolaget i rapporten. 

 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera