”För bara några år sedan frågade folk mig hur jag kunde sälja utbildning”, berättar Christoffer Elings-Pers. Han är grundare och vd för Coursio som är en digital plattform utanför den traditionella skolvärlden där experter och influencers inom olika ämnen kan bygga sina egna kurser.
De senaste tio åren har han grundat ett antal utbildningsföretag. Han har märkt av ett skifte på marknaden för edtech.
”Nu börjar det växa fram en betalningsvilja för att vidareutbilda sig. Det är kul att se. Tidigare var det storbolag som hade råd att vidareutbilda sina anställda, men nu är även privatpersoner villiga”, säger han.
Läs även: 10 av Sveriges hetaste edtechbolag just nu
Johan Sanderoth, som är medgrundare av och vd för Edqu, som utvecklar digitala läromedel till skolväsendet, har märkt av samma sak från sitt perspektiv.
”För några år sedan skyfflade man in pengar i skolvärlden varpå skolorna köpte hårdvara. Men nu inser man att det inte räcker. Det behövs mjukvara som är relevant för skolan. Den insikten i sig ökar betalningsviljan”, säger han.
Edtech, alltså teknik som används i utbildningsväsendet eller för vidareutbildning, har ett tydligt och lockande löfte. Med digital teknik kan utbildningen skräddarsys efter varje elev, inlärningen blir förhoppningsvis mer interaktiv och läraren kan spara tid genom att exempelvis få proven automatiskt rättade.
Läs även: Rapport: Edtech växer i Sverige
Men trots det är antalet investeringar till svenska edtechbolag få och ganska små. Några svenska digitala utbildningsbolag i Klarnas, Spotifys eller Izettles storlek hittar man absolut inte. Få av de renodlade edtechbolagen når en omsättning över 10 miljoner kronor.
I Norge ser det annorlunda ut. Ett av landets största startupbolag är quizspecialisten Kahoot som har tagit in över 200 miljoner kronor och i juni nådde 50 miljoner månatligen aktiva användare.
Kahoot har ännu inte vridit på intäktskranarna, men visar att edtechbolag kan locka till sig både användare och investerare.
Både Coursios och Edqus grundare ser alltså en positiv utveckling på marknaden. Det gör även Jannie Jeppesen som är vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry.
”Jag märker att intresset för svenska startupbolag inom edtech ökar väldigt mycket. Entreprenörer har fler innovativa idéer än tidigare och även intresset bland investerare ökar”, konstaterar hon och fortsätter:
”Insikten sprids om vilken stor marknad utbildningssektorn är. Det finns mer än hundratusen lärare och 1 miljon grundskoleelever. Sen har vi universiteten och högskolorna. Alla ska jobba digitalt”, säger Jannie Jeppesen.
De 160 edtechbolag som är registrerade på Di Digitals databastjänst Nordic Tech List hade 5 800 anställda under 2017, och en genomsnittlig omsättningstillväxt på 200 procent.
Det svenska edtechbolag som har tagit in mest pengar är Soundtrap med omkring 60 miljoner kronor. Coursio har sedan starten 2011 tagit in omkring 10 miljoner kronor i riskkapital. Men det har inte varit helt lätt.
”Jag har sökt kapital i bland annat Silicon Valley och jag har märkt att många investerare inte förstår vad jag vill göra. Det är ju lättare att tjäna pengar på fintech. Så det kokar ned till att hitta affären och det har vi jobbat mycket med”, säger Christoffer Elings-Pers.
Johan Sanderoth på Edqu menar att edtech kan ha hamnat i skuggan av andra branscher i dagens blomstrande startupvärld.
”Framförallt i Stockholm finns det många heta branscher där det går att skala bolag på ett annat sätt. För att gå in i edtech på riktigt måste man vara långsiktig”, säger han.
Läs även: Natur & Kultur köper Digilär
Christoffer Erlin-Pers tror att ytterligare en förklaring finns i den förra generationen av bolag som befann sig i gränslandet mellan teknik och utbildning. De kallade sig e-learning-bolag.
”Under it-bubblan floppade många av de här bolagen. Det trycktes in massor av pengar i självspelande böcker. Men det var inte vad marknaden ville ha och hårdvaran höll inte ens.”
I våras skedde vad Jannie Jeppesen ser som en milstolpe för svensk edtech. Regeringen meddelade då att programmering och datalogiskt tänkande ska införas som ett inslag i flera ämnen redan från årskurs 1.
”Ur ett marknadsperspektiv är det såklart fantastiskt. Skolan kommer att behöva tjänster och produkter som edtechbolagen levererar”, säger hon.
Dessutom är utvecklingen viktig för att hemmamarknaden ska vara en språngbräda ut i världen för de svenska edtechbolagen, menar hon.
”Gemensamt för de startupbolag jag pratar med är att de ser Sverige som sin första testmarknad. Det är viktigt att det finns politiska strukturer så att man vågar testa saker ute i skolorna”, säger Jannie Jeppesen
Men Johan Sanderoth på Edqu håller inte helt med.
”Affärsmässigt är beslutet inte så viktigt. Men det kan göra lärarkåren mer digitalt mogna”, säger han.
Han och hans bolag lägger en hel del tid på att försöka ändra inställningen hos skolväsendet. I jämförelse med näringslivet är skolorna betydligt mindre benägna att använda sig av data men i förlängningen kan ett datadrivet arbetssätt ge lärarna mer tid att vara just lärare, menar han.
”Skolorna har byggstenarna på plats. De har datorer eller surfplattor. Men huruvida de är mentalt beredda på mer teknik i skolan, det varierar något otroligt”, säger han.
Att utbildningsmarknaden är komplex och trögrörlig är ett tema som återkommer när man pratar med edtechbolag och bedömare. Utbildning är omgärdat av regler och dessutom har varje land en egen läroplan, vilket är ett hinder vid utlandsexpansioner.
Men Jannie Jeppesen är optimistisk och tror att politiska beslut kommer att öka takten på edtechmarknaden.
”Tillväxten inom edtech är solklar, både i Sverige och internationellt”, säger hon.
Läs även: Natur & Kultur om Digilär-köpet: ”Vi kompletterar varandra”
