Hoppa till innehållet

Techelitens skandalfest, Amazon och gig-appar – det här var sämst 2020

Mycket gick vägen för tekniksektorn under 2020, men vissa saker blev en besvikelse. Di Digitals redaktion väljer ut de fem enskilt sämsta händelserna eller trenderna.

Foto: Fabian Sommer
Foto: Stefan Wermuth, Stefan Wermuth

Spaning: 5g-fiaskot

Av: Henrik Ek, reporter Di Digital

Post- och telestyrelsen kallade till försenad 5g-auktion och operatörerna jublade. Men kort inför meddelande myndigheten ett villkor; Ingen användning av Huawei i de kommande 5g-näten. Med bara timmar kvar till auktionsstart tvingades PTS ställa in allting till följd av en dom i Förvaltningsrätten som ifrågasatta uteslutandet. Ett nytt datum har annonserats i januari, men en den juridiska processen pågår fortfarande. Rättssäkerhet är viktigt, men det här kan inte vara hur någon aktör vill ha det.

Läs mer: Huawei vägrar ge sig efter förbudet – Ygeman står på sig mot Kina

Gig-apparnas amerikanisering av den svenska arbetsmarknaden

Av: Johannes Karlsson, reporter Di Digital

Under coronapandemin har allt fler svenskar gjort sig beroende av hemleveranser av mat från Foodora, åkt taxi med Uber och beställt transport av bråte från Tiptapp. För många personer, särskilt de som ingår i riskgrupper, har apparnas billiga priser och tillgänglighet skapat ett stort medvärde och en andningspaus i vardagen.

Men samtidigt är det lätt att glömma vad som gömmer sig bakom gig-apparnas positiva sidor, vilket i många fall är usla arbetsvillkor med låga ersättningar. Personer som livnär sig på dessa tjänster har i de flesta fall ingen rätt till sjukpenning, saknar en anständig grundinkomst och är rent krasst beroende av att arbeta så mycket som möjligt utan rimlig ledighet.

De som är positiva till gig-apparna menar att deras inträde i Sverige skapar en frihet och rörlighet på arbetsmarknaden, och inte minst ökar sysselsättningen på en bredare skala. Men de som kör ut din mat eller kör dig i en taxi är i regel personer som står längst ifrån den etablerade arbetsmarknaden, även om det finns vissa undantag, i form av ungdomar och nyanlända till Sverige. I deras ögon handlar det säkerligen inte om ett medvetet val, utan gig-apparna blir ett verktyg för att få vardagen att gå runt.

I USA har gig-ekonomin länge varit etablerad och det är först på senare tid som modellen börjat få kritik. En domstol i Kalifornien beslutade att taxitjänster som Uber och Lyft skulle behöva betrakta sina förare som anställda – och därmed ge dem grundläggande förmåner som sjukersättning och försäkringar. Men beslutet revs upp i samband med höstens presidentval, då lokalbefolkningen i en folkomröstning ställde sig på teknikbolagens sida efter massiva lobbykampanjer. 

Snart står vi inför samma vägval i Sverige.

Läs mer: Arbetsmiljöverket slår ned mot populära appar – hotas med böter

Man ska inte ropa Amazon (varg)

Av: Ida Hansson Brusewitz, nyhetschef Di Digital

Di Digital och andra medier har i åratal rapporterat om när Amazon ska öppna i Sverige och dess konsekvenser. Svensk detaljhandel och nätbutiker befarade en snabb utslagning. Med ett gigantiskt utbud och finansiella muskler spåddes e-handelsjätten pressa priserna och erbjuda snabba leveranser.

Men när väl Amazon lanserades i Sverige var det så mycket problem att en del kallade det för ett pr-trick. Dåliga översättningar florerade på sajten som jackan ”glassmaskin” och fotbollströjan ”torvåldtäkt”. När Di Digital sedan fick ta del av en granskning av priserna visade sig Amazon vara dyrare i flera kategorier jämfört med svenska nätbutiker. 

Kanske Amazon blir som Lidl i Sverige – från utskälld start med dåligt utbud till att gå bättre än någonsin i det tysta. Samtidigt har svenska näthandlare och sista milen-transportörer bråda dagar. Matchen är ännu inte avgjord.

Läs mer: Träningsbyxor säljs som ”glassmaskin” – här är Amazons svenska översättningsmissar

Årets sämsta – techeliten har covid-fest på svenskt slott

Av: Marianne Agazzi

Renässansmannen Elon Musk har verkligen odlat myten om sig själv som original under året. Utöver att Teslaaktien rusat till sådana höjder att han numera är världens näst rikaste man, har han och flickvännen Grimes valt att döpa sonen till X Æ A-12.

Det mest häpnadsväckande var dock att Elon Musk mitt under pandemin valde att åka till Sverige för att gå på USA-ambassadören tillika Paypal-grundaren Ken Howerys 45-års kalas på Stora Sundby Slott. 

Men synden straffar sig själv. Elon Musk smittades av covid-19 under festen, något han gladeligen erkände på Twitter när svenska twittraren Pär Stålberg frågade var han blev smittad.  Dock inte av en svensk gäst utan av en amerikan. ”Ironin är bara för mycket”, kommenterade Elon Musk vidare.

Så värst sjuk blev han aldrig, men Techelitfesten på slottet i Eskilstuna kommer i mångas ögon leva kvar som ett typexempel på de ofantligt rikas arrogans. 

Läs mer: Elon Musk: Jag fick covid-19 i Eskilstuna 

Läs mer: USA:s ambassadör ordnade kändisfest i Sörmland – trots skärpta råd 

Monumentalt streamingfiasko

Av: Evelina Nedlund, reporter Di Digital

Något som till stor del gått under radarn bland svenska medier under året – men som tveklöst förtjänar en plats bland ”årets sämsta” – är streamingtjänsten Quibis makalösa fall. 

Med 1,75 miljarder dollar, motsvarande 14 miljarder svenska kronor, från en rad investerare som Walt Disney, JP Morgan Chase och NBC Universal såg framtiden ljus ut när Quibi lanserades i april. 

Men bolagets affärsidé att producera korta videoklipp avsedda för att titta på i mobilen gick inte hem hos konsumenterna. Endast ett halvår efter starten meddelade bolagets vd Meg Whitman att satsningen läggs ner. Antalet användare hade inte nått upp till förväntningarna och marknadsföringen hade misslyckats. 

Dessutom vände pandemin upp och ned på förutsättningarna för Quibi – medan den gav de andra streamingbolagen ett uppsving. Anledningen? Quibi försökte nischa in sig på att göra konsumenten sällskap i kollektivtrafiken eller under ensamlunchen – ett behov som mer eller mindre gick upp i rök i våras. Därmed gick streamingtjänsten som skulle utmana giganter som Netflix och Hulu i graven.  

Läs mer: Disney Plus går som tåget i Sverige – 450.000 hushåll prenumererar efter tre veckor

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera