Annons

Techjättarna om optionsförslaget: Gör om, gör rätt

Martin Lorentzon, Lena Apler, Niklas Zennström, Jacob de Geer och Isabella Löwengrip har alla skrivit under på kritiken mot de nya optionsreglerna.
Martin Lorentzon, Lena Apler, Niklas Zennström, Jacob de Geer och Isabella Löwengrip har alla skrivit under på kritiken mot de nya optionsreglerna.
I ett gemensamt remissvar sluter den svenska techsektorn upp bakom kritiken mot regeringens omstridda förslag på nya optionsregler. I praktiken kräver de att utredningen görs om. 
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Redan i fjol kunde Di Digital avslöja att regeringen planerade att underlätta för snabbväxande företag att utfärda såkallade personaloptioner, alltså möjligheten för anställda att köpa aktier till ett – om bolaget utvecklas som tänkt – mycket förmånligt pris. 

I dag är personaloptioner hårt beskattade i Sverige, vilket enligt företagen gör det svårt för dem att locka attraktiva nyckelpersoner i ett tidigt skede.

Det nya förslaget, som presenterades i mars i år, möttes dock omedelbart av kraftig kritik. Regeringen vill, som önskat, sänka beskattningen på personaloptioner, men bara för vissa sorters företag, av en viss storlek och med ett visst antal anställda. 

Begränsningarna gör att förslaget i praktiken blir en verkningslös pappersprodukt, menar kritikerna.

Kritiken var en bärande del i musiktjänsten Spotifys uppmärksammade “öppna brev” till regeringen från i våras, där bolaget hotade med att flytta delar av sin verksamhet utomlands.

Nu sluter flera välkända profiler ur den svenska techsektorn upp bakom ett gemensamt remissvar på utredningen. Svaret ska lämnas in till regeringen i dagarna, men Di Digital har fått ta del av texten i förhand. 

Bland de som skrivit under remissvaret finns, förutom Spotifys grundare Martin Lorentzon, Skype-grundaren Niklas Zennström, Collector bank-grundaren Lena Apler, Klarna-grundaren Sebastian Siemiatkowski, King-grundaren Sebastian Knutsson, Isabella “Blondinbella” Löwengrip och Mapillary-grundaren Jan Erik Solem.

I texten skriver författarna att förslaget som föreslås i grunden är bra. Samtidigt är kritiken som förs fram sådan att den, om den ska tillmötesgås. i praktiken kräver att förslaget skrivs om från grunden. 

Lagstiftarna borde se möjligheterna till nya skatteintäkter.

Bland annat anser författarna att beskattningen ska vara generell och gälla alla bolag oavsett storlek, bransch och antal anställda – tvärt emot en av de centrala punkterna i utredarens förslag. 

“I diskussionen om personaloptioner förekommer ofta rädsla för att detta ska användas istället för lön och tränga undan andra skattebaser. Med insikt om att vi lever i en ny ekonomi där talangerna är avgörande borde lagstiftarna istället se möjligheterna till nya skatteintäkter”, skriver författarna av remissvaret.

I en intervju med Di Digital framhöll Sebastian Siemiatkowski, Klarnas grundare, nyligen att personaloptioner i själva verket är en socialistisk idé.

“Jag tror inte vi får regeringspartiet att gå med på det här förrän de förstår att det här är en chans för dem att äntligen få införa löntagarfonder. Det är den vinkeln vi måste ta”, sa han då

Remissvarets författare återvänder till samma resonemang i texten, om än i något mindre yviga ordalag. 

“Hela idén om personaloptioner bygger på att vi som ägare är beredda att dela med oss av vårt ägande till medarbetarna. Detta leder till minskad förmögenhetskoncentration och är något vi i Sverige borde bejaka”, står i texten.  

Läs även: Så utlöste Spotify riksdagsdebatt och gatuprotester


Här är hela remissvaret på utredningen om personaloptioner: 

Svar på remiss SOU 2016:23, beskattning av incitamentsprogram 

Det är positivt att regeringen låtit utreda och inser behovet av att modernisera och skapa rättvisa och konkurrenskraftiga villkor avseende beskattning av personaloptioner. 

Utredningen konstaterar vid flera tillfällen att förändringar är nödvändiga för nystartade och mindre företags möjligheter att klara finansieringen i tidiga faser. Vi som undertecknar detta yttrande är alla grundare av snabbväxande techbolag och vill till detta lägga ett skäl som vi menar är betydligt viktigare, nämligen förutsättningarna för svenska start ups att behålla och locka talanger. Att förmå locka talanger är idag den mest kritiska faktorn för bolag att kunna växa och detta gäller företag i alla storlekar, i alla branscher över hela landet.

Om man har detta som utgångspunkt är det helt obegripligt med de avgränsningar och undantag som föreslås i utredningen. Reglerna för beskattning bör vara generella och oberoende av i vilken bransch man verkar, hur många anställda man har eller hur mycket bolaget omsätter. Lagstiftningen borde uppmuntra företag att växa, inte tvärtom! 

Sverige har utvecklats till ett fantastiskt land för start ups och vi har en hög koncentration av snabbväxande bolag. Det gläder oss att regeringen i ord verkar bejaka denna utveckling, nu är det också dags för handling! Den position Sverige har inom start up-världen är inget vi kan ta för givet. Istället hänger utvecklingen på en mycket skör tråd! Det är bara om vi kan fortsätta förmå behålla talanger i Sverige och attrahera talanger från andra länder som företag kan växa vidare i Sverige. 

I grunden är förslaget om kvalificerade personaloptioner som föreslås i utredningen bra, men det förlorar sin mening genom alla de begränsningar som föreslås. För att svenska företag ska lyckas locka och behålla talanger måste regelverken och beskattning vara i paritet med omvärlden och gapet är idag enormt jämfört med länder som Tyskland och USA. 

Vårt förslag är följande: 

1. En ny beskattning av personaloptioner ska vara generell och gälla alla bolag oavsett storlek, bransch och antalet medarbetare. Att företag växer och blir stora ska uppmuntras, inte bekämpas. Att ägarna delar med sig av sitt ägande ska främjas, inte motarbetas. 

2. Företaget som emitterar ut personaloptioner ska på samma sätt som företag i många ändra konkurrerande länder, befrias från att betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter på personaloptionen och dess värdeökning. 

3. Skatten sänks för den anställde som får del av personaloptioner till nivåer som är jämförbara med omvärlden. 

I diskussionen om personaloptioner förekommer ofta rädsla för att detta ska användas istället för lön och tränga undan andra skattebaser. Med insikt om att vi lever i en ny ekonomi där talangerna är avgörande borde lagstiftarna istället se möjligheterna till nya skatteintäkter. Om Sverige förmår hantera de hinder som finns (också tillgången till flexibla hyresbostäder och mer programmering i skolan) så kan start up-sektorn växa ännu mer vilket leder till nya skatteintäkter och sysselsättning. 

Etablerade startups utgör tillsammans med mängder av andra nystartade företag och tillgången till kapital ett kluster med högt förädlade tjänster som leder till sysselsättning, skatteintäkter, innovationsförmåga och lockar talanger från hela världen. I detta kluster får unga människor tidigt möjlighet att bygga internationella nätverk och viktiga erfarenheter. Exemplen är många på människor som sedan startar nya företag och i sin tur anställer människor. Den samhällsekonomiska nyttan och dynamiken av detta kan inte överskattas. 

Det finns dessutom en politisk dimension i denna fråga som är viktig för oss som grundare. Hela idén om personaloptioner bygger på att vi som ägare är beredda att dela med oss av vårt ägande till medarbetarna. Detta leder till minskad förmögenhetskoncentration och är något vi i Sverige borde bejaka. 

Martin Lorentzon

Grundare av Spotify och Tradedoubler

Niklas Zennström

Grundare av  Kazaa, Skype och Atomico

Lena Apler

Grundare av Collector

Sebastian Siemiakowski

Grundare av Klarna

Jacob de Geer

Grundare av iZettle

Sebastian Knutsson

Grundare av King

Mehrdad Mahdjoubi

Grundare av Orbital Systems

Mattias Mitschke

Grundare Stardoll och Clique

Alan Mamedi

Grundare av Truecaller

Fredrika Bernadotte

Grundare av Prion App

Isabella Löwengrip

Grundare av Löwengrip Invest, Flattered, Löwengrip Care&Color och Economista

Pingis Hadenius

Grundare av Flattered, Löwengrip Care&Color och Economista

Jan Erik Solem

Grundare av Mapillary

Gunilla von Platen

Grundare Xzakt Kundrelation

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies