Hoppa till innehållet

AR har gått från dröm till hajp – här är de svenska bolagen

Augmented reality har letat sig ut ur labben och spås bli en kommande megabransch. I Sverige jobbar flera bolag med den hajpade tekniken. Här är några du ska ha ögonen på.

NTT Docomos AR-enhet visas upp på en mässa nära Tokyo / Google-backade Magic Leap visar vad som ska bli möjligt med deras lösning. Foto: Shizuo Kambayashi / Magic Leap
NTT Docomos AR-enhet visas upp på en mässa nära Tokyo / Google-backade Magic Leap visar vad som ska bli möjligt med deras lösning. Foto: Shizuo Kambayashi / Magic Leap

Augmented reality har figurerat länge i science fiction-böcker och -filmer. Själva tekniken såg dagens ljus redan i slutat av 60-talet. Därefter har AR, som innebär att datorgrafik kan uppfattas som en del av den omgivande världen, gjort flera kvantumsprång och tagit klivet ut ur universitetslabben och in i våra mobiler och industrin.

Den senaste tiden har tekniken hajpats rejält.

Med AR blandas verkligheten med det virtuella, till skillnad från från kusinen virtual reality som visar upp en helt och hållet simulerad värld. Det här gör att Apples vd Tim Cook föredrar AR framför VR. Han tycker att tekniken är mindre utestängande. På sikt ser Apple-vd:n att AR kan bli lika betydelsefull som smarta telefoner.

Läs mer: Därför väljer Tim Cook AR framför VR

Marknadsanalysfirman IDC spår att marknaden för AR och VR kommer att växa till nästan 1 400 miljarder kronor år 2020 och att AR från och med 2018 går om VR i omsättning.

Både i Sverige och globalt finns intressanta bolag och produkter som är på gång och sommaren 2016 kan AR sägas ha fått sitt kommersiella genombrott när folk gav sig ut på gator och torg för att spela Pokémon Go som byggar på tekniken. Men än har inte drömmarna infriats helt.

”Det är frustrerande att man inte kommit längre", säger Magnus Axholt som är teknisk doktor i datavisualisering och har forskat kring AR. Nu driver han bolaget Screenlab (NTL) som utvecklar kalibreringsalgoritmer för tekniken.

Som han ser det har AR en uppenbar potential i det breda konsumentspåret med spel och marknadsföring. Men även i den specialiserade industrin tror han att tekniken har en ljus framtid. 

”Den AR som tillverkas idag är väldigt bra, särskilt sett till hur väl spårningen fungerar, men den kräver nästan optimala förhållanden för att vara en konsekvent upplevelse. Jag tror att få företag är modiga nog att satsa på AR eftersom det är svårt att lämna resultatgaranti på opreppade miljöer.”

Eftersom AR är tvärvetenskapligt måste de som bygger tekniken vara experter på många områden och ta hänsyn till både teknik och användarens förväntningar. Här ser Magnus Axholt ett antal hinder som AR behöver övervinna för att leva upp till sin potential.

"Det finns ingen allmänt vedertagen konvention kring hur användaren ska agera med virtuella gränssnitt. Om man går fram till en dator och sätter sig så vet man hur musen och tangentbordet funkar."

Här skulle en större aktör kunna vara behjälplig tror han. Det spås att nästa Iphone kommer ge stöd för AR och Magnus Axholt tror att det så att säga skulle kunna vara en utbildningsinsats för allmänheten.

”Ska man ut till konsumenter så krävs det att de kan använda AR intuitivt. Det är därför spel funkar så bra. Där finns en nyfikenhet att utforska gränssnittet. Men om man ska använda AR funktionellt så måste det vara synnerligen intuitivt för att inte användaren ska tröttna.”

Jämfört med spel har dock industriella tillämpningar en fördel. Målgruppen är mer begränsad – det handlar om specialister. Dessutom rundar man problemet med att skapa en allmän AR-app som klarar vitt skilda miljöer utan avgränsar till förutsägbara processer.

Läs även: Bildläcka drabbar hajpade AR-bolaget Magic Leap

Men enligt honom har den tekniska tröskeln för att använda AR-system sänkts avsevärt under senare år.

"Nu ligger utmaningen snarare i att hitta en bra tillämpning där AR löser ett konkret problem."

Magnus Axholt ser ett antal funktionella användningsområden där tekniken kommer väl till pass:

Med trackingsystemet kan företag bekräfta att exempelvis en servicetekniker har varit på ett visst ställe
Skärmen och systemintegrationen kan dra uppmärksamhet till någonting som användaren egentligen inte kan se med blotta ögonen, exempelvis sensormätvärden som temperatur och flöde
Med internetuppkoppling kan man direkt dela sitt synfält vilket medger kunskapsöverföring från experter till noviser.

”Om något blinkar i den virtuella världen runt ett föremål så kan du koppla upp dig mot en expert. Steg ett är att få en övernaturlig syn. Steg två är att bli övernaturligt klok. Det är därför augmented reality heter förstärkt verklighet på svenska.”

Men den sortens AR som visas upp i science fiction-filmer som Minority Report kan vi inte förvänta oss i närtid.

”Den allmänna drömmen om AR att man går ut på stan och plötsligt ser och vet allt är det många år kvar till.”

Men eftersom det inte bara är universitetslabb som utvecklar AR nuförtiden, utan även vinstintresserade storbolag och startups, tror han att vi kan vänta oss fler produkter framöver.

"Jag tror att det är många som bidar sin tid och har bra idéer men väntar på att tekniken ska komma ikapp.”

Här är några svenska AR-bolag att hålla ögonen på:

XMReality (NTL). Grundades 2007. På väg till börsen.
Foto: Patrik Olsson
Johan Castewall är vd för XMReality. Foto: Patrik Olsson.

Linköpingsbolaget XMReality utvecklar smarta glasögon som i realtid låter användaren se både verkligheten och handrörelserna från en expert som befinner sig någon annanstans i världen. Tanken är att det ska spara pengar genom att experter inte behöver flygas in för att lära upp eller guida de anställda.

Bolaget har kunder som Volvo och Bosch och har meddelat att de avser att noteras på First North under våren 2017. 

”Eftersom det finns ett så enormt intresse både för VR och AR på hela marknaden, då tror vi att det är fördelaktigt för bolaget att finnas där och vara en möjlighet för alla möjliga investerare. Sedan så finns det både väldigt mycket aktivitet och publicitet kring de här listorna”, har XMRealitys styrelseordförande Claes Nylander sagt till Di Digital.

Omsättningen för 2015 var 5,7 miljoner kronor och förlusten var 4,3 miljoner kronor.

I januari tog bolaget in 20 miljoner kronor i en företrädesemission för att förbereda sig inför börsnoteringen.

Läs mer: XMReality tar in 20 miljoner kronor

Bublar (NTL). Grundades 2015.
Foto:
Foto: Bublar

Stockholmsbaserade Bublar utvecklar en AR-plattform med ett tillhörande platstjänstbaserat mobilspel som för tankarna till succén Pokémon Go. Spelet är ett flerspelarspel som använder GPS. Tanken är att användarna ska kunna skapa och dela 3d-objekt och lägga ut dem på fysiska platser.

Bolaget tog i november 2016 in 5 miljoner kronor från bland annat Nicholas Högberg, tidigare vd på mobiloperatören 3, och 13th Lab-investeraren Johan Gertell. I maj samma år tog bolaget in 5 miljoner kronor.

”Vi bygger ett tekniskt avancerat och spännande mobilspel med mycket användargenererat innehåll. Spelarna fyller själva spelplanen med egna avtryck för andra spelare att interagera med. På det sättet går vi ett steg längre än Pokémon Go”, sade vd:n och medgrundaren Magnus Granqvist till Digital i samband med investeringen i november förra året.

För ändamålet har Bublar rekryterat utvecklare från spelstudios som King, Dice och Avalanche. Planen är att spelet ska lanseras under det första halvåret 2017.

Läs mer: Spray-veteran går in i svenskt AR-spel

Crunchfish (NTL). Grundades 2010. Börsnoterat 2016.
Foto:
Joachim Samuelsson, styrelseordförande i Crunchfish.

Crunchfish "fjärrkontrollsdödare" ska göra det möjligt att styra mobiler och surfplattor på avstånd med hjälp av handrörelser. Tekniken stöder både AR och VR. När bolaget noterades på First North i november förra året steg aktien över hundra procent på några timmar. 

I rapporten för fjärde kvartalet berättade Crunchfish att de stärkte sitt fokus på AR. De tecknade bland annat ett avtal med den kinesiska telefontillverkaren Oppo.

Läs mer: Crunchfish stärker sitt fokus på AR

Hoylu (NTL). Grundades 2016. Börsnoterat 2017.
Foto:
Foto: Hoylu/press

Malmöbolaget Hoylu bildades 2016 som en avknoppning från Aktietorgs-noterade C Security Systems. Bolaget noterades den 20 februari på First North, börsvärdet var då drygt 40 miljoner kronor. Hoylu arbetar bland annat storbildsskärmar, internet of things, augmented reality och virtual reality. Vd är Stein Revelsby som tidigare varit vd för Anoto, ett bolag som utvecklar en digital penna. Teknikchef är Petter Ericson som har medgrundat Anoto.

Bolaget vill att kontor belägna på olika platser ska kunna arbeta tillsammans och utvecklar bland annat en presentationslösning som använder ar och vr.

Dagen efter noteringen slöt Hoylu ett strategiskt partnerskap med det New York-baserade VRGlobal som levererar lösningar bland annat till AR-plattformar.

Hoylu ska enligt bolagets prospekt inrikta sig på direktförsäljning mot "stora globala kunder" av hård- och mjukvara. Under 2016 uppgick omsättningen till 0 kronor. I balansräkningen fanns vid utgången av 2016 drygt 25 miljoner ronor i tillgångar. Målet för intäkterna under 2017 är 47 miljoner kronor. För 2018 ligger målet på 131 miljoner kronor.

Läs även: Svängig börspremiär för Hoylu

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera