Hoppa till innehållet

Efter SEB:s jätteinvestering – så hög är Tinks värdering

När Sven Hagströmer och SEB investerade i privatekonomiappen Tink sköt bolagets värdering i höjden.

Tinks grundare Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg.
Tinks grundare Daniel Kjellén och Fredrik Hedberg.Foto: Stellan Stephenson

Storbankerna har ofta mött kritik för att de inte tar hotet från fintechsektorn på allvar, men i maj kunde SEB och nederlänska ABN Amro stoltsera med en storinvestering i den svenska sparappen Tink (NTL).

Bolaget tog då in 85 miljoner kronor från de båda bankerna och andra namnkunniga investerare, såsom Sven Hagströmers investeringsbolag Creades (NTL).

Läs även: ”Nu börjar Fintech-kampen”

Från bankernas sida verkade syftet vara produktutveckling.

”Det här är vad våra kunder vill ha idag. Våra kunder förväntar sig att vi ska erbjuda dem det bästa som finns på marknaden och då vill vi kunna göra det”, sa SEB:s Christoffer Malmer till Di Digital då.

Parterna ville i maj inte uppge hur högt Tink värderades i transaktionen, men Di Digital kan nu avslöja att det rör sig om ett bolagsvärde på 344 miljoner kronor (med den nya investeringen inräknad). Detta enligt nyinkomna handlingar till Bolagsverket.

Alltså fick de nya ägarna en fjärdedel av bolaget för sin nya investering. Det framgår inte i handlingarna hur stora respektive andel var.

Vid Tinks senast föregående nyemission, i maj 2015, värderades fintechbolaget till 110 Mkr. Alltså har Tinks bolagsvärde trefaldigats sedan dess.

Tinks app fungerar i praktiken som ett gränssnitt som läggs ovanpå en användares vanliga internetbank för att göra transaktioner, besparingar och placeringar med överskådliga.

Appen lanserades 2013 och bolaget nådde i fjol en omsättning på 4,1 Mkr. Förlusterna uppgick då till 9,2 Mkr, vilket är något lägre än föregående år.

Tink hade i maj 300 000 användare i Sverige.


Mer om Tink:

Foto:

”Nu börjar fintech-kampen”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera