Hoppa till innehållet

Här är startupbolagen som ska rädda bostadsmarknaden

Bostadsutbudet är för litet och priserna skyhöga. Det råder ingen brist på startupbolag som vill lösa det problemet.

Easy Rental, Homii, Nooks och Tessin är bara några av startupbolagen som verkar inom bostadsbranschen.
Easy Rental, Homii, Nooks och Tessin är bara några av startupbolagen som verkar inom bostadsbranschen.

Det finns mycket man kan göra för att förbättra bostadsmarknaden i Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet.

En del handlar om politiska initiativ. Men det finns också affärsmässiga vägar att gå. Det hoppas och tror åtminstone de startup-bolag som på olika sätt försöker förbättra bostadsmarknaden.

Alla bolag har inte uthyrningsplattformar eller olika typer av investeringsstöd. Men gemensamt har de att de försöker underlätta någon del i den process som ska ge människor tak över huvudet. 

Vi har delat in bolagen i tre kategorier: Plattformar för köp/sälj och uthyrning, Finansieringsstöd och Byggnationsstöd.

Plattformar för köp/sälj och uthyrning

EasyRental har en tjänst för att snabbt få veta när en bostad läggs ut för uthyrning. Bostadssökaren definierar vad den är ute efter och får ett meddelande via mejl eller telefon när ett matchande objekt läggs ut. Färdigt ifyllda fält gör att du kan ansöka via ett klick.

Easyrentals hemsida samt gänget bakom. Från vänster, Martin Russo, Diego de Jodar och Fran Aleo.

Homii vill skapa en tryggare, enklare och roligare andrahandsmarknad. Genom att använda Facebook kopplar man ihop uthyraren och bostadssökaren genom gemensamma vänner. Syftet är att göra uthyrningen både lättare och säkrare.

Homii sammankopplar hyresvärd med hyresgäst genom gemensamma vänner.

Nooks ambition är att minska hetsen och öka utbudet på Stockholms bostadsmarknad. Alla objekt på deras hemsida har en sak gemensamt: de är kanske till salu. Vid rätt tajming, rätt bud och rätt köpare kan det bli en affär. Köparen lägger ett indikationsbud som säljaren sen tar ställning till.

Nooks grundare Philip Marthinsen, Victor Köhler och David Dworsky.

Qasa har tagit fram en tjänst inriktad på säker andrahandsuthyrning av rum och lägenheter under längre tidsperioder. Tjänsten matchar bostadssökande med personer som vill hyra ut boenden. Bland investerarna märks Hemnet och Nordnet-ägaren Claes Dinkelspiel.

Gänget bakom Qasa.


 

Finansieringsstöd

 Co-owning använder crowdfunding för att investera i fastigheter. Genom ett samarbete med betallösningsföretaget Bricknode ska man också kunna göra mindre investeringar. Målet är att bli ett Avanza för onoterade fastighetsaktier, enligt medgrundaren Samuel Brissman.

Samuel Brissman, vd och grundare på Co-owning.

Kameo arbetar med crowdlending mot bland annat mindre fastighetsprojekt. Kameo sköter den administrativa delen och gör en kreditvärdering av alla projekt. Som privatperson väljer du själv vilka projekt du lånar ut till och när ett lån är fullt finansierat börjar du få fasta månadsvisa räntebetalningar till ditt konto.

Sebastian Harung, medgrundare av och vd för låntjänsten Kameo.

Tessin är en crowdfundingtjänst för den som vill placera sitt kapital direkt i fastigheter utan krångliga avgiftsstrukturer och mellanhänder. Man går ihop tillsammans med andra och investerar i de projekt man vill se förverkligade och får avkastning på sitt kapital.

Jonas Björkman, vd på Tessin.


 

Byggnationsstöd

BIMobject är en plattform för e-handel av byggvaror, en typ av virtuell Lego-låda för byggsektorn. Där kan tillverkare skapa virtuella versioner av sina produkter och lägga in dem i databasen. Det ska underlätta för byggbranschen att bygga virtuellt och då vara säker på att allt passar och levereras i tid.

Stefan Larsson, vd BIMobject.

Buildsafe har byggt en molntjänst för att förenkla kommunikationen kring säkerhetsarbetet i byggbranschen. Tjänsten ska spara tid och minska antalet olyckor i branschen. I mars i år tog man in 3 miljoner kronor från statliga Almi Invest och riskkapitalbolaget Moor.

Fyra av Buildsafes fem grundare, från vänster: Deniss Karavajev, Viktor Broberg, Leo Sydow och Johan Brunedal.

Fieldly har ett digitalt projekteringsverktyg som ska underlätta kommunikationen i byggbranschen. Man hoppas ersätta papperkaoset som ofta råder i byggbranschen med deras egen telefonapp. I juli 2015 investerade affärsängeln Lars Dahlén 5,3 Mkr i Helsingborgsbolaget.

Fieldlys grundare, Daniel Krusenstråhle (tv) och Sven Paulin (th). 


Och här är några av de bolag vi missade i listan.

Bo Tillsammans är en webbtjänst för att hitta och erbjuda kollektiv, rum eller rumskompis. De arbetar med att matcha människor för att bo tillsammans och vill också visa på den positiva effekten det innebär att bo tillsammans. Man menar att bo tillsammans är ekonomiskt oslagbart, förbruknings- och yteffektivt, och för delat boende finns inga sociala eller kulturella gränser. Bo Tillsammans sammankopplar Facebook med sin tjänst, för att användare ska kunna se gemensamma vänner och intressen.

Gänget bakom Bo Tillsammans.

Mod:group har tagit fram en process där man med hjälp av milimeterexakta inmätningar skapar en 3D-modell. I modellen samlas sedan hela projektets information. I varje hantverkares verktygslåda finns en iPad med all information om projektet. Informationen uppdateras direkt vid varje uppdatering. Sedan starten 2014 har bolaget tiodubblat sin omsättning och i år räknar man med att omsätta 60-65 miljoner kronor.

Renthia är en portal där personer får hjälp med att hyra ut sin bostad. Man lägger själv ut sin bostad och sätter hyran. Sedan använder Renthia sitt kontaktnät med agenter för hyresgäster och samlar intressenter. De genomför kreditkontroll och sköter kontraktsskrivningen. Under hela hyresperioden garanterar man betalningen och sköter all kontakt mellan hyresvärd och hyresgäst.

Samtrygg är en marknadsplats för andrahandsuthyrning och har haft tusentals kunder över hela Sverige. I tjänsten ingår ett trygghetspaket, som bland annat garanterar hyran under hela perioden. Samtrygg gör kreditprövningar på hyresgäster, hjälper till att skriva avtal och finns med som stöd för båda parter före,under och efter uthyrningen.

Marcus Lindström, vd för Samtrygg.


Har vi missat något bolag? Mejla oss på digital@di.se och berätta hur ni försöker förbättra bostadsmarknaden!

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera