Hoppa till innehållet

Hennes kinesiska gravidapp vill ta in 100 miljoner kronor

Bonnie Roupés gravidapp lockar hundratusentals användare i Kina. Bolaget som grundades 2010 söker en rejäl påfyllning på kassan för att kunna satsa på augmented reality, AI och nya språk.

Bonnie Roupé, grundare av den kinesiska gravidappen Bonzun. Foto: Jesper Frisk
Bonnie Roupé, grundare av den kinesiska gravidappen Bonzun. Foto: Jesper Frisk

”I Kina är 22 miljoner kvinnor gravida varje år. En kinesisk familj spenderar 11 procent av sin inkomst på barnet så marknaden är enorm”, säger svenska Bonnie Roupé som är grundare av gravidappen Bonzun som enligt egen utsago hittills har hjäpt 1,7 miljoner gravida kvinnor och har omkring 200 000 aktiva användare.

Nu vädrar hon hon morgonluft.

Kina släppte nämligen nyligen på sin enbarnspolitik till förmån för en tvåbarnspolitik. Det har gjort att kinesiska investerare har fått upp ögonen för produkter för gravida enligt Bonnie Roupé.

Kan du kinesiska? Känner du någon i Kina? Är du barnmorska?

I appen kan man mäta saker under graviditeten så som rörelser, vikt, och göra olika tester. Affärsmodellen bygger på e-handel genom produkter som kopplas till graviditet. Dessutom har Bonzun precis lanserat försäkringar i samarbete med ett kinesiskt försäkringsbolag.

I maj 2017 nominerades hon till Di Digitals utmärkelse Female Founders, som lyfter fram de främsta kvinnliga svenska techgrundarna och låter läsarna välja sin favorit.

Hittills har Bonzun finansierats av ett antal affärsänglar, däribland Paradox-chefen Fredrik Wester, Brummer & Partners-medgrundaren Erik Mitteregger, Meritmind-medgrundaren Helena Casserlöv och Pointer-grundaren Helen Wohlin Lidgard.

Läs även: Paradox-miljardären in i snabbväxande musikbolag

Bonnie Roupé är själv förtegen kring hur mycket bolaget har finansierats med fram till dags dato, men enligt uppgifter från ett schweiziskt seminarium om biotech-investeringar är summan 1 miljon dollar.

Nyligen utrustades Bonzun med augmented reality-funktioner som gör att blivande mammor kan ta bilder på sina magar och se hur bebisen växer därinne.

Fler saker är på gång, däribland en utvidning av appen till att täcka även barnets första tid efter födseln, en AI-läkare som ska svara på vanliga frågor och en språklig expansion utöver den kinesiska och engelska versionen.

Det kräver mer pengar.

”Vi håller på med en runda nu och ska ta in 100 miljoner kronor", säger hon.

Läs även: Hennes drönarbolag levererar blod i Rwanda

Hon menar att det är en stor fördel att Bonzun är startar av en svensk eftersom Sverige har ett gott rykte i Kina.

”Alla pressreleaser har kommit i skuggan av det. Att en svensk mamma har åkt till Kina och gjort en graviditetsapp är en jättestyrka jämfört med våra kinesiska konkurrenter som är startade av ingenjörer.”

Men hur kommer det sig att en svenska utan språkkontakter och kontaktnät tar sitt pick och pack och flyttar till Kina med sina barn för att bygga en app?

”Kan du kinesiska? Känner du någon i Kina? Är du barnmorska?”, var vanliga frågor som hon fick när hon berättade om sin plan, säger Bonnie Roupé.

Svaret på de tre frågorna var nej.

Jag låg under mitt skrivbord i fosterställning och grät när alla gått hem

”När jag fick idén så var jag av någon anledning starkt övertygad om att jag skulle genomföra den. Trots att ingen förstod vad jag ville göra och trodde att jag var galen så hade jag en stark övertygelse.”

Hon hade nyligen sålt ett bolag och vissa av hennes vänner tyckte att hon skulle luta sig tillbaka och skaffa ett vanligt jobb.

Men det ville hon inte.

Jag kände starkt att om inte jag gör det här så kommer ingen göra det

”Jag kände starkt att om inte jag gör det här så kommer ingen göra det. Jag har byggt bolag, har programmeringsbakgrund, har varit gravid och kan media. Det är inte så många som sitter på den erfarenheten och kan koka ihop det här.”

Hon menar att det hon har gjort innan i karriären har lett fram till Bonzun, som grundades 2010 och är döpt efter ett smeknamn för 'Bonnie'.

Podd: Superängeln Lena Apler och pitch-bolagen på Female Founders

Yrkesbanan började på telekomjätten Ericsson där hon jobbade med mobila operativsystem i USA och Sydamerika och lärde sig om försäljning och globala organisationer.

Som 23-åring blev hon strategikonsult på it- och telekomföretaget Intelligence.

”Det var 1999 och jag tyckte att det var ’the shit’. Jag hade ju det coolaste jobbet man kunde ha då.”

Men strax sprack IT-bubblan.

”Det jag kunde, som betalningslösningar inom 3G och mobila operativsystem, var inte värt någonting. Marknaden var död.”

Efter att ha åkt iväg och seglat över Atlanten, något som hon beskriver som en 40-årskris hos en 23-åring, fick hon ett nytt jobb på en designbyrå. Snart fick den problem.

Foto:
Bonnie Roupé, grundare av den kinesiska gravidappen Bonzun. Foto: Jesper Frisk

”Jag hade precis dragit in en affär värd 4 miljoner kronor men fick sparken en vecka senare eftersom det var sist in, först ut-principen som gällde. Då tänkte jag att det här med att ha ett vanligt jobb, det ger ju ingen trygghet. Då kunde jag lika gärna göra något själv.”

Symptomen för preeklampsi är samma i år som det var förra året, och som för 50 år sedan

2004 drog hon igång Red Tee som var en golftidning för kvinnor. Den såldes 2006 till Golfförbundet.

”Vi fick göra nya artiklar och ta nya bilder varje månad och efter ett tag insåg jag att det inte var någon jättebra affärsmodell. Jag sneglade på bröllopstidningar och graviditetstidningar som kan göra en innehållet en gång, eftersom man inte gifter sig varje år eller får barn varje år.”

Under sin andra graviditet blev Bonnie Roupé allvarligt sjuk, men hade svårt att hitta information online. Tanken att bygga ett bolag där det är målgruppen – och inte innehållet – som ändras har påverkat Bonzun.

"Symptomen för havandeskapsförgiftning är samma i år som det var förra året, och som för 50 år sedan.”

På Red Tee lärde hon sig även att driva företag och vilka smällar man kan gå på som vd.

Nya prenumeranter värvades genom offlinekampanjer. Men incitamentsmodellen var uppbyggd på ett sätt som gjorde att många blev uppskrivna utan att vara intresserade av att prenumerera.

Läs även: Svenskens mexikanska mattjänst tar in 185 miljoner från Accel

Foto:
Bonnie Roupé var på keynote speaker på Sting Day 2017 i maj i Stockholm. Foto: Jesper Frisk

Så där satt hon med höga tryckkostnader men färre prenumeranter än vad hon räknat med.

Det tog ett tag innan hon förstod konsekvenserna.

”Men när jag insåg att vi skulle behöva säga upp personal var det fruktansvärt. Jag minns att jag låg under mitt skrivbord i fosterställning och grät när alla gått hem. Då var jag ung och trodde att det var viktigt att hålla en stark fasad utåt.”

Episoden har fått betydelse för Bonzun säger hon. När de gör kampanjer så utvärderas den efter om kunderna som kom in då fortfarande är kvar efter 1,5 månad.

”Nu är jag transparent mot de anställda, tänker på att skriva ordentliga avtal, att ge incitament för rätt saker och att inte räkna med något förrän pengarna är på kontot.” 

Podd: ”Så når du framgång i Kinas tech-industri”

Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt nyhetsbrev:
Foto:

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera