”Kunderna har börjat ifrågasätta vilka råd de får, vilka fonder de har och varför. Det har börjat pyra och vi märker av ett intresse att våga prova nya tjänster”, säger Ann Grevelius.
2014 medgrundade hon Opti (NTL) som två år senare godkändes av Finansinspektionen som den första svenska robotrådgivaren. Dessutom har hon investerat och tagit en rådgivarroll i den digitala bolåneoptimeraren Bofink (NTL).
Vill du utmana ett etablissemang så kan du inte göra dig beroende av det. Det är omöjligt
Men hennes bakgrund finns annars i den traditionella storbanksvärldens. Där har hon en gedigen karriär bakom sig som spänner över nära 25 år och olika nischer som kapitalförvaltning, kreditgivning och private banking.
När hon lämnade SEB för tre år sedan, just för att syssla med entreprenörskap och riskkapitalinvesteringar, hade hon titeln investeringschef.
Ann Grevelius är inte ensam om att intressera sig för robotrådgivning.
Det senaste året har branschen, som automatiserar sparrådgivning och kapitalförvaltning för privatpersoner, verkligen börjat lämna startgroparna i Sverige.
Läs även: Svenska robotrådgivare på väg ur startgroparna
En rad startupbolag utöver Opti, däribland Lysa (NTL), Sigmastocks (NTL) och Primepilot (NTL) har lanserat sina tjänster. Även nätmäklarna Avanza och Nordnet har tassat in på området.
Från de fyra största svenska bankerna, SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea, har det däremot varit tyst.
För Ann Grevelius är det ingen överraskning.
”Det finns ingen bank eller traditionell rådgivare som tycker att fristående robotrådgivare är en bra idé. De är självklara utmanare till nuvarande affärsupplägg och kommer att bidra till ökad transparens och prispress”, säger hon.
Läs även: Nicklas Storåkers utmanar branschen med ny robotrådgivare
Hennes nyfikenhet kring robotrådgivare väcktes redan under tiden hon jobbade på SEB, bland annat genom att hon såg amerikanska aktörer som Betterment växa fram. Men som hon såg det skulle det inte att gå att bygga en robotrådgivare under bankens tak.
”Det skulle tagit evigheter att få igenom det i det interna maskineriet och framför allt skulle det aldrig blivit en oberoende tjänst", säger hon.
Som hon ser det är just oberoendet startupbolagens kritiska fördel jämfört med bankerna.
”Alla banker sitter och tänker nu att de måste bygga en robotrådgivare för att möta den nya konkurrensen. Men det räcker inte, för det är inte tekniken som kommer att brista, utan urvalet av fonder”, säger hon och tillägger:
”Man har alltid en arbetsgivare och uppdragsgivare, och då är det naturligt att man förespråkar dennes produkter och lösningar", säger hon.
I våras lanserades den första versionen av Optis app som innehåller en fondjämförelsetjänst. Den tittar enligt Ann Grevelius på alla svenska fonder som privatpersoner kan köpa.
”Med hjälp av vårt verktyg analyserar vi varje dag alla fonder, hittar risknivå och väljer den svenska aktiefond som vi bedömer som bäst. Det är förbaskat svårt att sitta och välja fonder själv. Har man väl gjort det en dag orkar man inte nästa, och nästa, och varje dag resten av livet. Algoritmerna som automatiserar det här har tagit oss 2,5 år att bygga.”
Samtidigt är hon inte överdrivet förtjust i ordet 'robotrådgivning'.
”Jag tror inte någon kund vill ha en portfölj från en robot. De vill ha den bästa portföljen till det bästa priset.”
Snabbrörlighet ser hon som en annan konkurrensfördel för aktörer som Opti, Lysa och Prime Pilot gentemot bankerna.
”Vi kan lätt anpassa oss efter kunderna. Om de vill ha fler eller färre fonder eller någon speciell profil så kan vi ordna det. Vi gissar lite i början, tar in feedback och sedan skruvar vi på rattarna. Det är lätt för oss med modern teknik, men jättesvårt för stora aktörer med tröga it-system.”
Ann Grevelius, tidigare chef på SEB, numera entreprenör och riskkapitalist. Foto: Evelina Carborn
När Ann Grevelius lyfter blicken ser hon en framtid där privatekonomin är uppdelad på olika appar.
”För mig är en bank en fysisk byggnad som man går in i. Men mina barn vägrar att gå till en fysisk bank. De tycker att det är konstigt med köer och papperslappar", säger hon och fortsätter:
”Jag tror att man kommer att ha olika appar för olika delar av privatekonomin, kanske en digital plånbok för vardagsekonomi och lönekonto, en annan för sparande och en för lån och försäkringar Helt olika företag kommer göra helt olika saker.”
Det här kundbeteendet ser hon som gynnsamt för robotrådgivare.
”Det sänker tröskeln enormt. Det finns en stor nyfikenhet på nya alternativ och samtidigt ett stort missnöje med befintliga lösningar. Men vi vet att det kommer ta tid att bygga förtroende och förändra ett traditionellt kundbeteende. Men vi har ett enormt tålamod i den frågan”, säger hon.
Det kommer helt klart att påverka affären och pressa lönsamheten som på många ställen varit väldigt god, väldigt länge. Alla kommer att behöva bli lite bättre
Med automatiserad rådgivning öppnas sparandet även upp till fler kundgrupper hävdar Opti-grundaren.
”Det tror jag absolut genom att det blir enkelt och aptitligt. Men man kan inte göra sparande jätteroligt. Det är ett allvarligt och svårt ämne. Men vi i branschen kan göra det lättillgängligt och sprida kunskap.”
Bolagen behöver ta betalt av kunden på ett annat sätt och berätta om avgifterna de tar ut. Det blir tufft för många aktörer
I USA förvaltas många miljarder dollar redan av robotar. I Sverige är spar- och aktieintresset stort. Desutom finns en hög dator- och mobilmognad här. Men här är de totala summorna som förvaltas antagligen betydligt mer blygsamma än i USA.
Opti har haft 10 000 nedaddningar sedan i våras enligt Ann Grevelius. Konkurrenten Lysa uppgav i våras att de förvaltade 100 miljoner kronor.
Men i takt med att robotrådgivare växer i popularitet kommer det att ge återverkningar på rådgivningsbranschen, tror Opti-grundaren.
”Det kommer helt klart att påverka affären och pressa lönsamheten som på många ställen varit väldigt god, väldigt länge. Alla kommer att behöva bli lite bättre.”
En ökad transparens kommer också att sätta press på branschen menar hon.
”Bolagen behöver ta betalt av kunden på ett annat sätt och berätta om avgifterna de tar ut. Det blir tufft för många aktörer. Man kommer att behöva säga ’Kära kunder, egentligen har vi tjänat mycket mer på er än vi sagt’. Det finns risk för en förtroendekris.”
Läs även: Spiltans vd sågar robotrådgivare: ”Bättre att göra det själv”
Men hon tror ändå inte att rådgivare av kött och blod kommer att bli arbetslösa.
”De kommer alltid att finnas kvar, men en stor del av marknaden kommer att digitaliseras. Vi bygger vår affär på en teknisk plattform då vi sett en stor efterfrågan på sådana tjänster, men kommer självfallet gärna träffa och prata med de kunder som så önskar. Det ena behöver inte utesluta det andra.”
Robotrådgivning är bara en av många nischer inom den blomstrande svenska fintechsektorn. Första halvåret i år var det just bolag som sysslar med finansiell teknologi som fick flest investeringar av alla startupbranscher, enligt Nordic Tech List.
Läs mer: Fintech – en magnet för investerare
Sedan en tid tillbaka har även de svenska storbankerna visat ett allt starkare intresse både för investeringar och samarbeten med svenska fintechbolag.
Det är en utveckling som Ann Grevelius inte alls ser som oproblematisk.
”Det är populärt att prata om samarbeten mellan storbanker och startups. Nu känns det som att alla är kompisar med alla, vilket egentligen är lite paradoxalt. Opti har valt att inte ta in finansiella aktörer som investerare eftersom det skulle kunna äventyra vårt oberoende.”
Hon tycker att andra fintechbolag måste tänka på att om de tar in pengar från en bank, så kan de därigenom stänga dörren för samarbeten med andra banker.
”Den här sortens samarbeten är otroligt poppis. Varenda bank-vd står och talar sig varm för det och i vissa fall är det såklart väldigt positivt och en win-win för båda parter. Men för oss skulle det vara helt fel. Vill du utmana ett etablissemang så kan du inte göra dig beroende av det. Det är omöjligt.”
Ann Grevelius talar vid Dagens Industris konferens Fintech den 4 oktober, 2017
