Hoppa till innehållet

Investerarna har fått upp ögonen för smarta städer

Digitaliseringen av hem, arbetsplatser och kommunikationer har öppnat för mängder av nya affärsmöjligheter. Svenska startup-företag har hoppat på tåget och bygger just nu lösningarna för framtidens stad. 

Ted Persson, partner på EQT Ventures, som frångått sin vanliga investeringsstrategi för att ta vara på den smarta stadens affärsmöjligheter.
Ted Persson, partner på EQT Ventures, som frångått sin vanliga investeringsstrategi för att ta vara på den smarta stadens affärsmöjligheter.Foto: JOEY ABRAIT
Foto: JOEY ABRAIT

Den moderna stadens drivkraft är elektricitet och data. Att samla in och distribuera dessa två drivmedel står i centrum av städernas omvandling. Det kan låta enkelt men omfattar alltifrån solceller och laddstationer till sensorer och artificiell intelligens. 

Ted Persson, partner på EQT Ventures (NTL), ser möjligheten att samla in och dela data mellan olika aktörer som ett av de hetaste områdena just nu. Faktum är att EQT Ventures är så intresserade av området att de tidigare i år gjorde ett rejält avsteg från sin vanliga investeringsstrategi och köpte aktier i ett noterat bolag. 

“Att vi som vc-bolag investerar i ett företag noterat på First North är udda. Men vi tror verkligen på vad BIM Object gör. Vi tror att BIM håller på att nå en kritisk massa, städer, länder och EU har vaknat upp samtidigt som tekniken gör att det går att använda en vanlig dator för att se BIM-miljöer. Stjärnorna är linjerade och BIM kommer att hända nu”, säger Ted Persson. 

Läs mer: De är Sveriges 40 hetaste serieentreprenörer under 40 

BIM står för Building Information Model och är en slags digitaliserad arbetsmetod vid byggnadsarbeten. Arkitekter och stadsplanerare som tidigare arbetat i CAD går nu mer och mer över till att arbeta i BIM. För en utomstående är det kanhända lite svårt att se det revolutionerande i detta. 

“Det som är coolt är att när du samlar all data i en och samma miljö kan du göra massa spännande saker. Tänk att ha all data för en stadsdel i samma miljö, då kan du använda artificiell intelligens för att till exempel ta fram de fem bästa lösningarna för trafikströmmar”, säger Ted Persson. 

Eftersom just insamlingen av data, och möjligheten att använda det är ett nyckelområde för den smarta staden kan BIM komma att ha stor betydelse. Andra bolag som arbetar med datainsamling på olika sätt är till exempel Mapillary, Yanzi Networks och Sensative.

Malmöföretaget Mapillary (NTL) har nyligen inlett ett samarbete med Amazon för att kartlägga var det finns lediga parkeringsplatser. Nyckeln är insamling av data. I dagsläget handlar det om att Amazons AI går igenom Mapillarys bilddatabas för att automatiskt läsa av parkeringsskyltar. På sikt blir möjligheterna än större när mer data kan samlas in och distribueras till bilister.  

Läs även: Tio svenska startups som gör staden smartare 

”Inom några år kommer alla uppkopplade bilar att erbjuda korrekt information om var man kan parkera, och var det fins en ledig parkeringsplats just nu. Vårt samarbete med Amazon löser den första delen av denna utmaning”, säger Mapillarys medgrundare och vd Jan Erik Solem.

Efter data är elektricitet den moderna stadens viktigaste drivkraft. Detta syns inte minst på vägar och trottoarer. En lång rad svenska företag arbetar med olika typer av eldrivna fordon, vilket i sin tur kräver en helt ny infrastruktur av laddstationer. Ted Persson tror att vi här kommer att se den snabbaste förändringen på gångvägarna. 

“Om man tittar på eldrivna fordon är det troligare att innovationen kommer att ske på trottoarerna än på vägarna. Fordon som elscootrar, som kan köras på gång- och cykelvägar av vem som helst slår igenom nu”, säger Ted Persson.

Elscooter-boomen i USA har dock inte varit problemfri. I San Francisco valde staden att bannlysa flera scooterföretag eftersom de blockerade framkomligheten på trottoarerna. I Stockholm har startupbolaget VOI under sommaren lanserat elsparkcyklar som går att hyra med en mobilapp. Om fler människor väljer att ta sig fram på gång- och cykelvägar jämfört med bilvägar talar det på sikt för att staden behöver anpassa sig i den riktningen. 

Men att anpassa stadsbilden efter nya behov och rörelsemönster tar lång tid. En som vet det är fastighetsutvecklaren och den sociala entreprenören Tomas Björkman. 

“Problemet med fastigheter är just att de är fasta. En stadsdel ska hålla i 100 år eller ännu mer. Det gör att vi idag lever i en stad där de flesta fastigheter är byggda efter behov som fanns i mitten av 1900-talet”, säger Tomas Björkman. 

Tomas Björkman, fastighetsutvecklare och filantrop, ser människor i snabb omvanling men fastigheter som inte hänger med.
Tomas Björkman, fastighetsutvecklare och filantrop, ser människor i snabb omvanling men fastigheter som inte hänger med.Foto: Jack Mikrut

Tomas Björkman driver stiftelsen Ekskäret och har bland annat startat kombinerade bostäder och kontor för startupföretag i Stockholm och Berlin. 

“De flesta fastigheter i dag byggdes för att tillfredsställa grundläggande materiella och sanitära behov på 1900-talet. Jag skulle säga att i dag har vi rört oss upp på behovstrappan och behöver fastigheter som skapar social tillhörighet och interaktion”, säger Tomas Björkman. 

Internationellt är det tydligaste exemplet på den trenden troligtvis bolaget Wework som driver kontorshotell och kollektivboenden i 90 städer i världen. Wework har sedan starten för 10 år sedan haft en explosiv tillväxt och värderas i dag till närmare 200 miljarder kronor. 

“Den yngre generationen är inte lika intresserad av att äga. De kan dela cykel, bostad och bil. Man kanske arbetar och bor på flera olika platser. Då är det bättre att dela på resurser än att äga dem”, säger Tomas Björkman.  

Läs mer: Kinesiska it-metropolen tar upp kampen med Silicon Valley 

Den så kallade delningsekonomin är ett sätt att bättre utnyttja befintliga resurser i städerna. Hittills har antagligen Airbnb haft störst påverkan på hur befintliga fastigheter i städerna används. I Sverige finns en rad startupbolag som på olika sätt tagit sig an frågan om resurseffektivitet i städerna. Ett exempel är Karma (NTL) som låter konsumenter köpa överbliven mat från caféer och restauranger.

Startupföretagen sätter just nu takten för städernas omvandling. För stadsplanerare innebär det en stor utmaning när konsumtions- och rörelsemönster snabbt ändras. 

“Om man bygger en galleria i dag måste man tänka på vad lokalerna ska användas till om butikshandeln försvinner. Vi bygger fastigheter som ska stå i 100 år eller mer, men vet inte vad som händer om 10 år”, säger Tomas Björkman.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera