Spelprofilen Fredrik Wester var en av gästerna när pitchtävlingen Di Startup Tour besökte Umeå tidigare i veckan. Sedan han köpte in sig i spelbolaget Paradox Interactive 2003 har bolaget vuxit från 7 anställda till närmare 250 i dag.
I jämförelse med dagens börsvärdering på bolaget, cirka 9,5 miljarder kronor, var Paradox Interactive inte mycket av ett bolag när Fredrik Wester och hans kompanjon köpte bolaget 2004.
”2004 var min halva värd 50 öre. Så vi köpte bolaget för 1 krona. Det har varit en bra värdeutveckling sedan dess. Jag pratar mycket med unga företag och de berättar ofta om att de har en seedrunda, en a-runda, en b-runda och till slut vet man inte hur många bokstäver det finns i de här rundorna... men vi har aldrig tagit in pengar i Paradox sen vi tog över bolaget. Vi har växt organiskt från 7 personer till det vi är i dag”, säger Fredrik Wester på Vävens scen i Umeå.
Paradox vd Fredrik Wester blir intervjuad av Di Startup Tours moderator Mimi Billing.
Läs även: ”Så blir du snuskigt rik på den snabbväxande techscenen”
De bolag som betraktas som en del av det svenska spelundret har traditionellt sett hållit sig borta från riskkapital. Det har lett till att personerna bakom dessa framgångsrika spelbolag blivit förmögna. Exempel på detta är de svenska spelundren Mojang och King, vars grundare blev miljardärer när bolagen såldes. Likaså blev Fredrik Wester miljardär efter att Paradox börsnoterades på våren 2016.
2004 var min halva värd 50 öre... Det har varit en bra värdeutveckling sedan dess.
Från att ha ägt 40 procent av bolaget innan börsnoteringen äger Fredrik Wester i dag 33,4 procent av bolaget. Det är dock inte det första bolaget han driver utan redan som 15-åring tog han sina första steg som entreprenör, även då inom spel.
Läs även: Så går det för det nordiska spelundret på börsen
Efter att ha tittat i Trade winds, en annonstidning från Hongkong som han hittat i sin farfars Ica-butik, fann han ett bolag som sålde Nintendo-spel. Eftersom det här var 1989 tog Fredrik Wester kontakt med bolaget via brevväxling, vilket snart ledde till att han och hans två år äldre bror började importera spelen till Sverige. Eftersom spelen behövde vissa ändringar för att vara kompatibla med de svenska konsolerna fick källaren fungera som verkstad för de båda bröderna.
”Vi importerade spelen från Taiwan och så var de alla på japanska dessutom. Så vi övertalade vår japanskalärare på Östra gymnasiet att översätta allt. Det hela ledde till att 90 procent av telefonsamtalen till min mammas hemtelefon var för att beställa Nintendo-spel som vi annonserade ut i Gula Tidningen. Det var stöldgods och våra spel som man kunde köpa i Gula Tidningen”, säger Fredrik Wester och skrattar.
Var spelen helt lagliga för er att sälja?
”Nej, det var ju piratkopior visade det sig sen.”
Allt handlar om försäljning och når man ut på marknaden kan man göra riktigt bra med pengar.
Fredrik Westers första business fick ett abrupt slut då hans mamma i egenskap av vårdnadshavare fick en varning för att fortsätta bedriva verksamheten. Fram till dess hade spelaffären dock varit lukrativ.
”Jag är osäker på hur mycket vi tjänade men säkerligen 40 000–50 000 kronor och då, när man gick första året på gymnasiet, så var det oändligt mycket pengar. Men jag tog med mig lärdomen att allt handlar om försäljning och når man ut på marknaden kan man göra riktigt bra med pengar.”
Det vanligaste i teknikbolag är att man överskattar sin egen teknik och underskattar hur mycket affären och varumärket är värda.
Paradox försäljning uppgick i fjol till drygt 650 miljoner kronor med en vinstmarginal på närmare 47 procent (innan skatt). En strategi för Paradox att fortsätta att leverera i samma takt har varit förvärv. Det senaste förvärvet blev klart i slutet av juni när Paradox köpte den holländska spelstudion Triumph Studios.
Köpet skedde efter att Paradox försökt sig på att härma studion.
Läs även: Här är Sveriges 28 techmiljardärer 2017
”Vid två tillfällen försökte vi att göra ett liknande spel men misslyckades, så då ringde jag studion och frågade vad de skulle ha för bolaget. De skrattade bara. Ett halvår senare kom de tillbaka och sa att det kanske inte var en så dum idé”, säger Fredrik Wester.
Vad är det som får dig att bestämma dig för att köpa ett bolag eller inte?
”Det viktigaste i vår bransch är varumärkena och sen kommer teamet på andra plats. Allt annat är helt oväsentligt. Det vanligaste i teknikbolag är att man överskattar sin egen teknik och underskattar hur mycket affären och varumärket är värda”, säger han.
Se hela intervjun med Fredrik Wester från 2 timmar och 16 minuter in i sändningen:
Missa inte nästa delfinal av Di Startup Tour med VR-spelsprofilen Jenny Nordenborg och Donya Labs medgrundare Koshi Hamedi på scenen i Linköping den 25 oktober.
Läs även: Hon är stjärnan bakom Sveriges hemligaste spelsuccé
