Hoppa till innehållet

Ungt ai-geni, bitcoin och räd mot techbolag – Di Digital listar fem favoriter från året

2020 gav en explosiv utveckling för techsektorn. Di Digital-redaktionen har valt ut fem höjdpunkter som överraskade under året. 

Foodtech som Hooked Seafood, bitcoin och ai-geniet Oliver Edholm är några ur Di Digitals axplock för 2020.
Foodtech som Hooked Seafood, bitcoin och ai-geniet Oliver Edholm är några ur Di Digitals axplock för 2020.Foto: Press, Kin Cheung, Jonas Eng

Spaning: Det unga ai-geniet

Av: Henrik Ek, reporter Di Digital

En 18-åring som älskar artificiell intelligens startar ett bolag för att e-handlare inte ska behöva ansluta sig till Amazon. Satsningen backas omgående av EQT, Northzone och amerikanska Initialized. Det är årets mest otroliga framgångsstory. Oliver Edholm har dessutom hunnit med att vara forskningsassistent inom ai på ett stort universitet i Singapore redan drivit bolag inom apputveckling med mera. Räkna med att höra mer om den här entreprenören.

Läs mer: Svenske 18-åringen tar in 25 miljoner från EQT och Northzone – för att utmana Amazon

Spaning: Bitcoin bet sig fast

Av: Ida Hansson Brusewitz, nyhetschef Di Digital

2020 var året då bitcoin blev normaliserat. Under våren förvånade det mig att växlingskursen plötsligt började följa marknaderna. Tidigare hade kryptovalutan ansetts vara en risktillgång likt guld för småsparare, så om börsen föll steg priset på bitcoin. Kursen bottnade i våras under 5000 dollar, men experter började efter sommaren tala för en ny nivå på 20000. När den väl nåddes i december försvann en viss nervositet och värdet studsade upp ytterligare.

Bakgrunden till det starka sentimentet kring bitcoin har varit flera under året. Framför allt har investerarna gått från att domineras av riskvilliga småsparare till att nu sträcka sig till institutioner på Wall Street. Behovet finns också där med en växande global marknad som söker sig till digitala betalningar utanför banksystem och lokala valutor. I länder med korrupta centralbanker har bitcoin blivit en viktig tillgång.

Även om bitcoin är den populäraste kryptovalutan finns det fler. Ett riktmärke är att S&P Dow Jones lanserar ett kryptovalutaindex 2021, vilket ska innehålla 550 av världens kryptovalutor.

Läs mer: Bedrägerier och kriminalitet: Undvik fällorna som gett bitcoin sitt dåliga rykte

Spaning: Food tech-bolagen på grönbete

Av: Marianne Agazzi, reporter Di Digital

Di Digital tvingades tyvärr ställa in Food Tech-konferensen, som skulle gått av stapeln den 12 mars, men kärleken mellan tech och mat var fortsatt stark under året.

”Beyond Meats IPO blev nog en ögonöppnare för många. Idag är det långt ifrån bara dom som bryr sig om klimatet och djuren som är intresserade, nu lockas även traditionellt kapital”, konstaterade techentreprenören Måns Ullerstam i en intervju med Di i februari i år.

Den största rundan stod nog amerikanska Memphis Meats för, som i januari drog in 1,5 miljarder kronor för utveckling av labbodlat kött från djurceller. 

I Sverige tog Videoplaza-miljonären Sorosh Tavakolis in 34 miljoner kronor i bolaget Noquo Foods från investerare som Creandum och Northzone för utvecklingen av den veganska osten i , och Urban Oasis drog in 10,5 miljoner kronor för utveckling av vertikal odling av grönsaker i Vin och Sprits gamla lagerlokaler. 

Men även fiskkonsumtionen sätter klimatavtryck, något Hooked Seafood vill bromsa med sin artificiella fisk. Härom veckan plockade bolaget in 5 miljoner kronor från bland andra NHL-proffset Mattias Weinhandl, och i januari lanseras bolagets första produkt, en tonfiskersättare kallad toona. Livet som vegan är betydligt godare nu än morotsplättarna i skolbespisningen för 20 år sedan.

Läs mer: NHL-proffset investerar i växtbaserad fisk: ”Nästa nya trend”

Spaning: Konsumentverkets räd mot kreditreklam

Av: Johannes Karlsson, reporter Di Digital

Unga människor har ofta sämst kunskaper om privatekonomi och är mest lättpåverkade av samhällets konsumtionshets. Svenska finans- och teknikbolag har inte varit sena med att uppmuntra till en överkonsumtion av krediter, som i värsta fall kan sätta människor i en livslång skuldfälla.

Tillsynsmyndigheten Konsumentverket har under 2019 och 2020 slagit ned mot i stort sett alla utställare av blancolån i Sverige, med i vissa fall svidande kritik mot hur de marknadsför sina produkter. Lånet och dess potentiella konsekvenser göms undan bakom moderna tilltal och allsköns populärkulturella referenser i påkostade tv-kampanjer och affischering i kollektivtrafiken.

Visst har varje människa ett eget ansvar för sin privatekonomi – och lån i sig behöver heller inte vara något dåligt. Men när många svenska bolag vid upprepade tillfällen bryter mot en tydlig lagstiftning och gör sitt yttersta för att tänja gränser är det svårt att känna någon sympati mot utlånarna. 

Än så länge ser vi inga tydliga förbättringar i branschen, utan Konsumentverket fortsätter att rulla ut beslut med dräpande kritik på löpande band. Kanske borde myndighetens syfte – som i dag kretsar kring att sträva mot frivilliga rättelser – skärpas? 

Läs mer: Konsumentverket: Klarna bryter mot Bolunds nya lag hos H&M 

Spaning: Teknikfest på börsen

Av: Evelina Nedlund, reporter Di Digital

Skeptiker må tala om ”övervärdering” och ”it-bubbla” men kurvorna fortsätter att peka uppåt för de så kallade FAANG-bolagen: Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google. Allra bäst har det gått för Amazonaktien, som rusat med 70 procent sedan i januari, och Apple som gått upp med 62 procent under samma period. Både tekniktunga Nasdaq och prestigeindexet S&P 500 har drivits av FAANG-aktierna under året.

Intresset för de amerikanska techjättarna ökade också bland svenska småsparare i år. Hos både Avanza och Nordnet ökade antalet småsparare i FAANG-aktierna med omkring 50 procent från årsskiftet till augusti.

Trots de senaste årens enorma tillväxt, mixade rapporter i spåren av coronakrisen och amerikanska politikers vilja att begränsa techjättarnas framfart tyder mycket på att aktiekurserna lär fortsätta ticka uppåt.

”Man får väga in regleringsriskerna, men tittar man på deras framtidsutsikter så ger de till rimlig värdering en exponering mot bra lönsamhet, kassaflöde och tillväxt”, sa Lannebos teknikförvaltare Helen Broman i en intervju med Di tidigare i år. 

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera