Hoppa till innehållet

Mat i topp – svenska bolag tog in nästan 900 miljoner kronor i februari

Med en halv miljard kronor tog Kinneviks digitala livsmedelsbutik Mathem in mest riskkapital i Sverige i februari. På andra plats kommer foodtechbolaget Lub Foods som vill sälja sockerfri glass i USA.

Lub Foods medgrundare Carl Bäcklund och Niclas Luthman som under varumärket Nick's vill sälja sockerfri glass. Bolaget meddelade i februari att de tar in 190 miljoner kronor.
Lub Foods medgrundare Carl Bäcklund och Niclas Luthman som under varumärket Nick's vill sälja sockerfri glass. Bolaget meddelade i februari att de tar in 190 miljoner kronor.Foto: Jack Mikrut (Di).

Techbolagen rivstartade 2020. Bara i januari uppgick volymen av de sex största finansieringsrundorna till över 4 miljarder kronor. 

I februari var tempot något mer beskedligt. De sex största riskkapitalrundor som offentliggjordes under månaden summeras till totalt 880 miljoner kronor. Därutöver skedde också en mängd mindre rundor.

Läs även: Här är sju svenska foodtech-startups – nu ställs de mot varandra

Både mest och näst mest pengar gick till matbolag av olika smaker: Mathem som sköter leveranser av livsmedel hem till dörren och Lub Foods som gör glass på nya sätt.

Här är de sex största rundorna som offentliggjordes under februari:

1. Mathem – 500 miljoner kronor

Matleveransbolaget tar in en halv miljard kronor i en runda där storägaren Kinnevik sköt till ytterligare 150 miljoner kronor, medan pensionsjätten AMF klev in som ny ägare genom att köpa en tiondel av bolaget för 280 Mkr.

2. Lub Foods – 190 miljoner kronor

Foodtechbolaget Lub Food tar in ytterligare 190 miljoner kronor för att försöka bryta sig in i USA med sockerfri glass.

3. Lexly – 50 miljoner kronor

Juristutmanaren – med samtliga svenska storbanker som kunder – tar in nya pengar från techmiljardären Håkan Roos och Altor-ägda LRF Konsult.

4. Teamtailor – 50 miljoner kronor

Rekryteringsstartupen som bland annat har Daniel Wellingon som kund tar in nya pengar från bland annat riskkapitalbolaget Sprints Capital.

5. Dynamic Code – 48 miljoner kronor 

Dynamic Code säljer infektionstester via postorder. Bolaget tar in kapital från flertalet affärsänglar samt riskkapitalbolaget Backing Minds.

6. Colive – 40 miljoner kronor

Startupbolaget som bygger ”delningslägenheter” tillsammans med Wallenstam tar in nya pengar från bland annat just den Göteborgsbaserade fastighetsjätten.

...Och här är årets 5 största offentliggjorda rundor:

1. Klarna - 1,9 miljarder kronor
2. Kry - 1,5 miljarder kronor
3. Tink* - 950 miljoner kronor
4. Mathem - 500 miljoner kronor
5. Funnel - 450 miljoner kronor

* I Tinks runda består en mindre, men okänd delsumma, av att aktier bytte ägare sinsemellan.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera