Hoppa till innehållet

Techbolagen som fajtas om hemmajobbarna – från ”zoombombning” till siffermiss

Användare har strömmat in till digitala tjänster sedan många började jobba hemma i mars. Techjättarna erbjuder gratis videokonferensverktyg som ett svar på att uppstickaren Zoom har växt i rekordfart. Di Digital har gjort en genomgång av bolagen som konkurrerar om hemmajobbarna.

Ett Zoom-möte på hemmakontoret.
Ett Zoom-möte på hemmakontoret.Foto: Rawpixel

(Di Digital/USA) Vid det här laget har många, både i USA och i Sverige, jobbat hemma i ett par månader till följd av coronautbrottet. Det har lett till en boom för olika mötesverktyg som har sett en stor användartillströmning. I de flesta länder världen över är också skolorna stängda och bedriver distansundervisning via videokonferenstjänster. 

Googles videokonferenstjänst Meet redovisade sina siffror i samband med den senaste kvartalsrapporten och har 100 miljoner deltagare i möten varje dag. Tre miljoner nya användare registrerar sig på Meet dagligen sedan en månad tillbaka, en ökning från drygt två miljoner innan dess. Användarantalet är nu tre gånger så stort jämfört med i februari i år.

Läs också: Trendspaning – ”Hemmasittar-ekonomin” är här för att stanna

Zoom har också ökat sitt användarantal dramatiskt från tio miljoner dagliga mötesdeltagare i december i fjol till hundratals miljoner. 

Viktigt i sammanhanget är dock att mötesdeltagare inte är samma sak som antal användare, en miss som Zoom gjorde i april när man berättade om den dramatiska ökningen till 300 miljoner dagliga användare. Det handlade dock om dagliga mötesdeltagare och innebär alltså att man kan räkna en användare flera gånger. 

Zoom har också haft en del problem med säkerheten och i april förbjöd bolag, som till exempel Daimler Chrysler, Ericsson, Google samt en del myndigheter och skolor, sina anställda att använda tjänsten. 

Läs också: Musks rymdbolag stoppar videoverktyget Zoom av säkerhetsskäl 

Begreppet ”zoombombning” spred sig när oinbjudna personer tog sig in i möten och gjorde det ena och det andra. I förra veckan kom en ny version av Zoom, den femte i ordningen, där säkerhetshålen ska vara åtgärdade. Från och med den 9 maj behöver också alla gratisanvändare använda lösenord för möten.

Men det är inte bara Zoom som har varit under lupp bland de digitala videokonferenstjänsterna. Den amerikanska konsumentorganisationen Consumer Reports har undersökt hur olika aktörer hanterar användarnas integritet. 

Zoom, Skype och Teams från Microsoft samt Hangouts och Meet från Google var med i undersökningen. Tjänsterna samlar in data från användarna under en videokonferens som används för att bygga kundprofiler. Consumer Reports rekommenderar bolagen att minimera datainsamlingen och användarna att hålla sig till en tjänst för att minimera sina digitala fotspår.

För att stå sig i konkurrensen har techjättarna släppt gratisfunktioner. Google Meet var tidigare en betaltjänst och Hangouts var gratisversionen, men i slutet av april blev även Meet gratis. En skillnad är antal deltagare som kan vara med i ett möte, där Hangouts fungerar för 25 personer och Meet för 250 personer samtidigt. Meet är också integrerat med Googles företagstjänster G Suite.

Meet är utvecklat av svenskar och tekniken har sina rötter från Marratech, ett bolag Google köpte upp redan 2007. Samt det norsk-svenska börsbolaget Gips som förvärvades 2010. För tre år sedan köpte Google också det Umeå-baserade audioföretaget Lime som utvecklade mjuk- och hårdvara som tog bort de ekon som ofta tillkommer i samtal över telefon och på nätet. 

Läs mer: Två miljoner nya kunder per dag – svenskar bygger Googles videosuccé 

Även Microsofts företagstjänst Teams släpptes i en gratisversion i mars och sex månader framåt, där man bland annat kan ringa videosamtal och chatta. Teams har totalt 75 miljoner aktiva dagliga användare och har haft en användartillväxt på 70 procent från 44 miljoner i mitten av mars.

Facebook vill också ha en del av kakan och lanserade tjänsten Messenger Rooms i april, där 50 personer i stöten kan prata med varandra via video. Tjänsten har rullats ut gradvis till olika länder och torsdags släpptes den till alla Facebook-användare. Även dem som inte har ett Facebook-konto kan delta i ett videosamtal.

Förutom jättarna har också mindre aktörer skjutit i höjden. Den norska videokonferenstjänsten Pexip har flera stora amerikanska kunder, och ökade sin omsättning på årsbasis med 50 procent under första kvartalet i år. Bolaget noterades på Oslobörsen så sent som i torsdags och aktien fick en lyckad start.

Läs mer: Största technoteringen i Norden – aktien rusar i öppningen

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar
Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera