Hoppa till innehållet

Därför går Spotify på köpräd inför börsdebuten

Bitcoin-teknik, dataanalys och framtidens kundtjänst. Spotifys uppköpsstrategi ser bara ut att öka i takt. Di Digital har kartlagt streamingjättens köpräd inför börsdebuten.

Daniel Ek, vd och grundare på Spotify.
Daniel Ek, vd och grundare på Spotify.Foto: Toru Yamanaka/AFP

Efter tio år på marknaden går Spotify (NTL) fortfarande med förlust. Att nå lönsamhet och på sikt öka vinstmarginalen är avgörande för bolagets planerade börsnotering, som kan ske så tidigt som i september.

För att lyckas har Spotify börjat dammsuga marknaden på mestadels mindre techbolag vars teknik eller personal ska säkra affären på sikt. Det har lett till åtta uppköp sedan 2016. Innan dess hade Spotify bara gjort tre förvärv. Dessutom ska Spotify ha förhandlat med svenskgrundade Soundcloud om ett uppköp men sedan lämnat förhandlingsbordet sent 2016.

Framförallt har köpräden syftat till att:

  • Säkra prenumeranterna. Spotify har i dag 50 miljoner betalande prenumeranter och gör sitt yttersta för att skaffa fler (till exempel genom att sänka priset) men också behålla de som redan börjat betala. Dessutom vill Spotify stärka sina reklamintäkter, som utgör en mindre del av försäljningen.

  • Undvika dyra rättighetstvister. De senaste åren har Spotify betalat hundratals miljoner kronor i förlikningar med upphovsrättsinnehavare. Två av de senaste förvärven syftar till att lösa det problemet.

  • Stärka musikrekommendationerna. Spotify har köpt en rad bolag som på olika sätt skräddarsyr rekommendationer till sina användare.

Läs mer: Nya siffror visar – Spotify har slutat växa i Sverige 

Ofta rör sig Spotifys bolagsköp om det branschen kallar för ”acquihires”, det vill säga att syftet med uppköpen är att sedan anställa grundarna bakom bolagen.

Nedan räknar vi upp alla bolag Spotify har köpt – och varför.

Där prislappen är okänd, men det finns en ledtråd i form av mängden riskkapital som låg bakom bolaget i fråga.

1. Niland – maj 2017

Vad: AI-startup baserad i Paris

Varför: Förbättra rekommendationstjänsten

Prislapp: Okänd

Spotify uppger att Niland har förändrat hur AI kan optimera sökning efter musik och rekommendationer och att de delar den svenska musiktjänstens målsättning att leverera rätt innehåll till rätt användare i rätt tid.

Niland har sagt att bolaget skiljer sig från andra musiktjänster eftersom tekniken baseras på "musiksignaler" och inte metadata. Det innebär att tjänsten kan hitta låtar som liknar exempelvis Bob Dylans Blowing in the wind baserat på sin ljudsignal och filtrera på element såsom om det är en man eller en kvinna som sjunger.

2. Mediachain Labs – april 2017

Vad: Blockkedjebolag baserat i New York

Varför: Slippa dyra rättighetstvister

Prislapp: Okänd (Mediachain hade innan affären tagit in 10 Mkr från jättar som Andreessen Horowitz)

Upphovsrättstvister har stått Spotify dyrt. Tidigare i år fick Spotify betala 270 miljoner kronor i en förlikning efter att rättighetshavare gjort anspråk på utebliven ersättning från streamingbolaget, enligt Venture Beat. En annan tvist från i fjol resulterade i en nota på minst 180 miljoner kronor, enligt New York Times.

I teorin kan blockkedjan undanröja alla frågetecken kring upphovsrätt. Tekniken är, enkelt uttryckt, en transparent och decentraliserad digital loggbok. Vem som äger vilken andel av en poplåt – en fråga som kan vara omöjlig att besvara på grund av branschens minst sagt snåriga rättighetsstrukturer – är något blockkedjan kan klargöra snabbt och säkert.

Läs mer: Spotify köper blockkedjebolag

3. Mighty TV – mars 2017

Vad: En social rekommendationstjänst för tv

Varför: Vidareutveckla annonsaffären

Prislapp: Okänd (Mighty TV hade innan affären tagit in 38 Mkr i kapital)

Mighty TV:s tjänst har liknats vid Tinder i det att användaren snabbt avfärdar eller godkänner olika rekommendationer baserat på ens personliga film- och tv-smak. Bolagets grundare Brian Adams är numera Spotifys teknikchef.

Huvudspåret kring köpet av Mighty TV är dock inte att utveckla Spotifys rekommendationstjänst. I stället framhåller Spotify att teamet bakom Mighty TV ska göda och vidareutveckla bolagets annonsaffär, och då möjligheten för reklamköpare att rikta in sitt native-innehåll mot särskilda målgrupper baserat på till exempel ålder, kön och genrer.

Läs mer: Spotify nyanställer i New York 

4. Sonalytic – mars 2017

Vad: Ljudtjänst som kan spåra upphovsrättsskyddat material

Varför: Bredda musikutbudet och springa ifrån Soundcloud

Prislapp: Okänd

Den välkända appen Shazam kan identifiera en låt baserat på en ljudinspelning. Sonalytic tar den tekniken ett steg längre och kan identifiera en låt baserat på en enda sekund av en ljudet, enligt Techcrunch. Dessutom kan Sonalytics tjänst identifiera ursprungslåten även om den har förändrats på olika sätt.

Spotify skulle kunna tillämpa tekniken för att bredda sitt utbud. En begränsning i bolagets katalog är att den inte innehåller många inofficiella remixer eller DJ-mixar, vilket till exempel Soundcloud och Mixcloud gjort sig kända för. Sonalytics teknik skulle kunna låta Spotify tillgängliggöra den typen av omarbetad musik och ändå låta den som skrev den ursprungliga låten ersättas för lyssningen.

Läs mer: Daniel Ek om misstaget som kunde ha dödat Spotify

5. Preact – november 2016

Vad: Tekniskt avancerad kundtjänst

Varför: För att behålla och locka fler premiumkunder

Prislapp: Okänd (Preact hade innan affären tagit in 110 Mkr i kapital)

Det som förmodligen är Spotifys dyraste köp de senaste två åren är Preact, ett San Francisco-baserat techbolag som analyserar användarbeteenden på nätet.

Tanken är att kunder som slutar använda Spotify ska bli kontaktade just då och inte när de slutar betala för tjänsten några månader senare. Därmed kan Spotifys kundtjänst rikta sina insatser dit de gör störst skillnad.

”Att hitta trender och beteenden i vår data som går att koppla till betalande prenumeranter är väldigt värdefullt”, sade Jason Richman, produktchef på Spotify, när uppköpet blev klart.

Läs mer: Spotify når ny milstolpe med 50 miljoner användare 

6. Crowdalbum – april 2016

Vad: Crowdsourcad fototjänst

Varför: Bredda Spotifys användargenererade innehåll

Prislapp: Okänd

Crowdalbum skapade ”visuella historier” av foton och videos från konserter som läggs ut i sociala medier. Förvärvet föll inom ramen för Spotifys konsertfunktion, där lyssnarna hittar biljettlänkar till konserter i sitt närområde.

Samtidigt kan det ha varit ett drag för att bredda sitt erbjudande till artister på plattformen. Förvärvet kom strax innan Apple Music lanserade ”Connect”, sin sociala vertikal för artister. Men än så länge syns inga tydliga spår av förvärvet av Crowdalbum hos Spotify.

Läs mer: Miljardnota för Spotifys nya Stockholmskontor 

7. Soundwave – januari 2016

Vad: Socialt nätverk byggt kring musik och spellistor

Varför: Skapa en rekommendationsbot

Prislapp: Okänd (hade tagit in 26 Mkr i kapital, bland annat från svenska Per Brilioth (NTL))

Spotify slog två flugor i en smäll när man i januari 2016 presenterade förvärven av Soundwave och The Cord Project. Det förstnämnda var ett Dublin-baserat bolag som spårade vilka låtar folk spelade på sina smartphones och var och byggde ett nätverk baserat på musikvalen.

Syftet med köpet av Soundwave tycktes vara att bygga vidare på Spotifys rekommendationsalgoritmer med förhoppningen att öka interaktionen lyssnare emellan. (Vi minns ju den halvlyckade integrationen med Facebook.)

I juli 2016 gav Soundwave-grundaren Brendan O’Driscoll några ledtrådar om vad han nu sysslar med på Spotify. Han ville då skapa en bot som skulle ledsaga lyssnaren genom Spotifys enorma katalog. 

”Jag kallar det för en musikkoncierge, lite som en bästa vän inom musik”, sade han till Venture Beat.

”När andan faller på för att hitta ny musik är den där som ett gränssnitt som kan söka efter och hitta ny musik.”

Läs mer: Spotify på förvärvsrunda – köper två musikstartups 

8. The Cord Project – januari 2016

Vad: Plattform för röstmeddelanden

Varför: Utveckla produkten

Prislapp: Okänd (The Cord Project hade tagit in 16 Mkr i kapital från bland andra Google Ventures innan affären)

Köpet av The Cord Project, med bas i New York, kan vara det tydligaste exemplet på ett förvärv av personal snarare än själva företaget. The Cord Project utvecklade en plattform för röstmeddelanden där användarna kunde dela korta ljudsnuttar med varandra (precis som det går att göra i senare versioner av Apples operativsystem för mobiler).

Cord-grundaren Thomas Gayno är numera Product Lead hos Spotify i New York. Både han och medgrundaren Jeff Baxter hade tidigare jobbat med produktutveckling på Google och senare startat flera techbolag som kretsade kring ljudupplevelser. Samtidigt höll Spotify på att lansera tjänster som Spotify Running, som skräddarsyr en musikmix baserat på ens springstil. Där någonstans hittade Spotify och Cord-grundarna varandra, enligt en intervju i Wired.

9. Seed Scientific – juni 2016

Vad: Analyserar musikdata 

Varför: För att fördjupa Spotifys musikrekommendationer

Prislapp: 81 Mkr

Strax efter att Apple Music hade lanserat sin streamingtjänst stack Spotify emellan och köpte Seed Scientific, som vid den tiden levererade datainsikter till just Apple. 

Seed Scientific analyserar lyssnardata. Insikterna därifrån visar vilken musik en användare kan vilja bli rekommenderad, vilka artister hen bör följa och var en särskild artist har sina trognaste fans.

Läs mer: Därför är data det nya guldet i musikbranschen

10. The Echo Nest – mars 2014

Vad: Analyserar musikdata 

Varför: Lansera Spotify Weekly

Prislapp: 479 Mkr

Spotifys sannolikt dyraste uppköp hittills kom 2014 då man förvärvade amerikanska The Echo Nest. Det Boston-baserade bolagets teknik låg till grund för Spotify Weekly, en spellista som rekommenderade musik baserat på användarens tidigare låtval och lyssningsmönster.

Echo Nest-grundarna Tristan Jehan och Brian Whitman har båda doktorerat vid amerikanska MIT och båda innehar i dag titeln ”Principal Scientist” med bas på Spotifys New York-kontor.

Läs mer: Spotify betalade en halv miljard för The Echo Nest 

11. Tunigo – maj 2013

Vad: En app för spellistor

Varför: Underlätta för användarna att upptäcka ny musik

Prislapp: Okänd (Tunigo hade tagit in 23 Mkr i kapital)

Tunigo var ett svenskt musikbolag som skapade spellistor för olika tillfällen i vardagen och uppmanade sina användare att ladda upp sina egna. Spotify haussade tjänsten på sin blogg redan i januari 2012. Ett drygt år senare hade Spotify köpt Tunigo.

12. Soundcloud – affären som aldrig blev av

I mitten av 2016 såg jätteaffären ut att bli verklighet. Spotify förhandlade enligt uppgifter i Financial Times  med svenskgrundade Soundcloud om ett uppköp. Samma Soundcloud vars värdering hade överdrivits i flera vändor, vilket Di Digital avslöjade i september.

Det ska ha varit just prislappen som fick Spotify att backa från Soundcloud-affären. 

Läs mer: Uppgifter: Spotify backar från Soundcloud-köp  

Mer om Spotifys framtid i Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/spotifyskoprad-fingerprintsusa-kopochbackingminds-perfekta-produkt

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här  

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera