Hoppa till innehållet

Rivstart för svenska techbolag – kammade hem 1,9 miljarder kronor under januari

Coronaviruset har världen i ett fortsatt stadigt grepp, men riskaptiten inom den svenska tekniksektorn är fortsatt stor. Under januari summerades kapitalinflödet till 1,89 miljarder kronor.

Till vänster Nick's-grundarna Carl Bäcklund och Niclas Luthman. Till höger, Once Upons grundare Lina Andersson.
Till vänster Nick's-grundarna Carl Bäcklund och Niclas Luthman. Till höger, Once Upons grundare Lina Andersson.

Under 2020 stärkte de svenska teknikbolagen sina balansräkningar med totalt 27 miljarder kronor, och starten för 2021 bådar gott. 

Budbolag, nätapotek, sockerfritt godis och ”saas”-bolag – januaris palett är bred. Den når visserligen inte upp till fjolårets rivstart som ackumulerat låg på 4 miljarder kronor, men det var å andra sidan en exceptionell månad då Klarna fick in 1,9 miljarder kronor och Kry 1,5 miljarder kronor. 

Sammanställningen inkluderar dessutom inte mindre rundor från affärsänglar, och vi har heller inte tagit med finska matleveransbolaget Wolts jätterunda på 440 miljoner euro, motsvarande 4,4 miljarder kronor.  

Här är de 19 största rundorna som offentliggjordes under januari:

1. Budbee – 525 miljoner kronor  

Leveransbolaget Budbee startade året med att fylla på kassan med 525 miljoner kronor i en nyemission till en värdering på 2,7 miljarder kronor – upp från 1,2 miljarder i april förra året. Största ägare i Budbee, även efter den nya emissionen, är fortsatt Kinnevik och grundaren Fredrik Hamilton, följt av H&M:s investeringslåda Co:lab, Stena Sessan och nu alltså pensionsjätten AMF.

2. Nick's – 205 miljoner kronor  

Svenska livsmedelsföretaget Nick’s, som marknadsför sockerfria produkter, plockade in 25 miljoner dollar, motsvarande 205 Mkr, i färskt kapital. Bland investerarna märks den franska aktören riskkapitalbolaget Cap Agro som ledde rundan samt bland annat Dig, Djursholm Investment Group, som drivs av Martin Söderström som är gift med H&M-arvingen Charlotte Söderström. I ägarkretsen finns även Gullspång Invest, som i dag är huvudägare och som även investerat i havremjölksbolaget Oatly.

3. Meds – 167 miljoner kronor

Nätapoteket Meds hade ett fenomenalt 2020 och nådde en omsättning om 222 Mkr – en ökning med 162 procent. I januari tog bolaget in 167 Mkr till en värdering om 727 Mkr. Rundan leds av fastighetsmiljardären Rutger Arnhults privata bolag M2 Asset Management.

4. Sana Labs – 150 miljoner kronor

Teknikbolaget Sana Labs vill digitalisera utbildningar med hjälp av artificiell intelligens. Nu tar Sana Labs in 150 miljoner kronor i nytt kapital, i en nyemission där riskkapitalbolaget EQT:s teknikgren Ventures är största investerare. I affären värderas hela Sana Labs till 620 Mkr, med de nya pengarna inräknade, uppger bolaget för Di. 

Flera kända affärsänglar har också investerat i bolaget. Det handlar bland andra om Spotifyveteranen och riskkapitalisten Sophia Bendz samt Krys medgrundare Fredrik Jung Abbou.

Läs mer: Du sköna nya digitala värld – här är techtrenderna som präglar 2021

5. Once upon – 100 miljoner kronor

Fotobok-appen ”Once upon” tog in över 100 Mkr i en ny finansieringsrunda som leddes av riskkapitalbolaget Verdane. Bolaget ökade sin omsättning med 100 procent 2020 och värderas i rundan till omkring 350 Mkr. Bakom framgångssagan står Lina Andersson, som tog sin början när hon insåg att hon inte hade några tryckta bilder på dottern Sally. Tillskottet på över 100 Mkr ska enligt uppgifter till Di värdera bolaget till omkring 350 Mkr och komma från både en emission och försäljning av befintliga aktier.

6. Minna Technologies – 160 miljoner kronor

Det Göteborgsbaserade teknikbolaget Minna Technologies tar in 160 Mkr.  Nya investerare är riskkapitalbolagen Element Ventures från Storbritannien, Middle Game Ventures från Luxemburg och svenska Nineyards. Även kortjätten Visa, som varit delägare i företaget sedan ett par år tillbaka, går in med ytterligare medel.

Minna Technologies säljer i stället den tekniska lösningen till banker, som får möjlighet att bygga in tjänsten i sina egna appar. I dag har man totalt sex banker på kundlistan – däribland nederländska ING, brittiska Lloyds och svenska Swedbank.

Läs mer: Riskkapitalbolaget blickar tillbaka på hundra affärer: ”Var för tidigt ute med bitcoin”

7. Vibe – 82 miljoner kronor

Nätvårdtjänsten Vibe, med huvudfokus på Brasilien, drog in 82 Mkr i nytt kapital från existerande investeraren Webrock Ventures. Bolaget Vibe har under 2020 blivit marknadsledare med knappt en miljon nedladdningar på jättemarknaden. Med på tåget sedan tidigare är den svenska nätläkaren Doktor.se som fungerar som teknikleverantör. Doktor.se:s vd och grundare Martin Lindman har tidigare beskrivit avtalet som ”väldigt lukrativt” i takt med att volymerna växer.

8. Sproud – 52,5 miljoner kronor

Den skånska foodtech-uppstickaren Sproud, som tillverkar ärtproteinbaserade mjölkprodukter, plockade in 52,5 Mkr från det brittiska investmentbolaget VGC Partners. Sprouds omsättning 2019 – den senast rapporterade perioden – steg med 278 procent från låga nivåer till 6,8 Mkr, med en rörelseförlust på 16 Mkr.

Bolaget delar ännu inga siffror för 2020, men konstaterar att omsättningen i Europa fördubblats under året, samt att marknaderna USA och Kanada tillkommit. 

9. Future Ordering – 35 miljoner kronor

Future Ordering, som levererar mjukvara till restauranger, tog in 35 miljoner kronor i en nyemission som leddes av Brightly Ventures och Bonnier Ventures. Nu väntar expansion utanför Europa och en fördubbling av antalet anställda. Med i nyemissionen var även existerande investerare: Umeå-miljardären Krister Olssons familjeinvestmentbolag Fort Knox samt Partnerinvest Norr.

10. Capitainer – 31 miljoner kronor  

Medicinteknikbolaget Capitainer plockade in 31 Mkr i en nyemission för att möta efterfrågan på antikroppstesteter för Covid-19. Testet kommer vara en del i utvärderingen av massvaccineringens effekter, säger bolagets ordförande Ernst Westman. Emissionen koordinerades av Sciety och fulltecknades nästan omedelbart av existerande och nya investerare med industribakgrund.

11. Turbotic – 30 miljoner kronor

Ai-bolaget Turbotic har bara funnits i ett halvår med har redan dragit in 60 Mkr. Den senaste investeringen kommer från investmentbolaget Öresund, som går in med 30 Mkr. ”Vi känner att det finns möjlighet att växa globalt, särskilt i USA”, säger vd:n och grundaren Theodore Bergqvist.  Bolaget värderas i samband med rundan till 200 Mkr.

12. Codescene – 30 miljoner kronor

Saas-bolaget Codescene är en doldis inom den svenska tekniksektorn –  men har stora varumärken som Philips, Tencent och Soundcloud på sin kundlista med USA som starkaste marknad. I januari drog bolaget in 30 Mkr från riskkapitalbolagen Inventure och Luminar Ventures. CodeScene redovisade en nettoomsättning på drygt 6 Mkr kronor 2019 med ett resultat på 450 000 kronor. Vd:n Adam Tornhill säger att det är första gången bolaget tar in riskkapital. 

13. Fieldly – 21 miljoner kronor

Malmöbolaget Fieldly, som utvecklat ett digitalt projekthanteringsverktyg för byggbranschen, ökade sina prenumerationsintäkter med 120 procent under 2020. Nu tar bolaget in 21 Mkr i en ny finansieringsrunda. 

14. Parakey – 20 miljoner kronor

Parakey tog in 20 Mkr för att möta efterfrågan på digitala lås och teknologi för att öppna dem med mobilen. ”Vi ska accelerera utvecklingstakten”, säger vd Jonas Arvidsson. I rundan blir Tham invest, kopplad till H&M-arvingen Lottie Thams barn, nya storägare. Den tidigare investeraren Green Group är också med, liksom affärsänglar och privata investerare. Däribland märks Chalmers Ventures, Easyparks medgrundare Patrik Mossberg samt Johannes Lind-Widestam, tidigare Skandianvienchef på Assa Abloy. Parakey värderas i rundan till knappt 170 Mkr.

Bland bolagets kunder finns redan i dag Stena Fastigheter, Vasakronan och Klövern.

15. Hack your closet – 20 miljoner kronor 

Hyrklädesbolaget Hack your closets tog in 20 Mkr i en ny runda ledd av den klimatinriktade riskkapitalfonden Pale Blue Dot, tillsammans med de befintliga investerarna J12 Ventures och Luminar Ventures. Affärsidén är att erbjuda kunderna en månadsprenumeration där stylister handplockar begagnade kläder åt dem – med syftet att återvinningssystemet ska öka livslängden på varje plagg. 

16. Skyqraft – 19 miljoner kronor

Drönarbolaget Svenska Skyqraft säkrade 19 Mkr från Subvenio Invest, startupfabriken Antler och ett antal affärsänglar. Bolaget utvecklar en smart mjukvara för att förändra sättet att inspektera elkraftledningar.

17. Matteappen – 16,5 miljoner kronor

Den svenskutvecklande Matteappen används i fler än hundra av Sveriges kommuner. Nu riktar bolaget in sig på USA med 16,5 Mkr i friskt kapital. Bland investerarna finns både befintliga och nya investerare deltar, som Evolution Gaming-grundaren Fredrik Österberg via sitt Fros Ventures och Soundtrap-grundaren Per Emanuelsson.

18. Sportway – 14 miljoner kronor

Produktionsbolaget Sportway plockade in 14 Mkr i en nyemission. Bolaget, vars affärsidé är att direktsända matcher med ai-teknik, sneglar nu på fler sporter än ishockey. Bakom nyemissionen står EQT-veteranen Stefan Glevéns investmentbolag Geltis, nuvarande aktieägare samt ett ytterligare antal nytillkomna investerare i form av Tony Johansson och sportdataentreprenören Aidan Cooney. 

19. Climateview – 10 miljoner kronor  

Svenska Climateview, som Sophie Stenbecks riskkapitalbolag Max Ventures och Niklas Adalberth stiftelse Norrsken investerade i 2020, har stärkt kassan med ytterligare 10 Mkr i riskkapital. Bland investerarna märks bland andra affärsängeln Sophia Bendz och finansmannen Daniel Sachs stiftelse.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera